Växtens blad används traditionellt som urindrivande medel och har den stora fördelen att den inte rubbar balansen av kalium i kroppen. Den anses kunna hjälpa till att rensa njurarna, bidra till att stärka levern och dessutom kunna sänka blodtrycket. Inom örtmedicin används tinktur från maskrosens rötter och blad för att läka ut gulsot och andra störningar som påverkar levern och/eller gallblåsan. Både blad och rot av maskros stöder levern så mycket att folk med hepatitis A, B, C, D, E... mår bättre av en regelbunden dos av maskros. Folk som har allergier kan stödja levern med maskros, eftersom levern håller blodet "rent". Maskrosblad kan ätas dagligen under vårens alla månader och betraktades tidigare som en av våra viktigaste näringskällor under våren. Plocka gärna maskrosblad och frys in för vintern eller torka och spara som pulver till smoothies eller soppa.
Maskrosrötter som samlas på hösten är sötare än de på våren. Den bästa tiden att plocka maskroser är under tidig vår innan blomningen och även senare på hösten efter att de blommat klart. Använd helst en grep när du tar upp rötter. Klyv tjockare rötter, och bred ut dem på tork utbredda på gamla handdukar för att sedan under vintern tugga på dem. För att få bort den bittra smaken kan roten skalas och kokas i ca 15 minuter.
Av blommorna går det att göra maskrosvin och sirap. Maskrosor ger varje år stora mängder honung, de är utmärkta biväxter innehållande mycket nektar och pollen.
Maskrostinktur
Plocka rot och blad innan blomning. Tvätta noga, hacka och lägg i en glasburk täckt med alkohol. Förvara i mörkt skåp i ca 6 veckor. En dos på ca 10-30 droppar/dag av tinkturen är bra för att rena levern.
"Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut.
Men det är så skönt att sitta och minnas, små solar i gräset när sommarn är slut..."
/Carl Anton
Men det är så skönt att sitta och minnas, små solar i gräset när sommarn är slut..."
/Carl Anton
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar