”Underkastelsen”
är en film om ”kemisamhället”, det samhälle som vuxit fram sedan Andra
Världskriget. Då användes 1 miljon ton kemikalier per år, idag 500 miljoner
ton. Kemiindustrin är den industri som växer snabbast av alla. Filmen handlar
om de 100 000 kemikalier vi dagligen använder, vad vi har dem till och vad de
gör med oss och vår hälsa. Nu talar jag inte om tillsatser i mat, utan om de
kemikalier vi alla är utsatta för i vår dagliga miljö, mjukgörare (ftalater),
flamskyddsmedel (PBDE), ytaktiva ämnen (PFOS, PFOA) m fl.
Men
varför titeln ”Underkastelsen”?
Med
åren har jag alltmer kommit att förstå hur benägna vi människor är att
underkasta oss andras villkor. Från det att vi är små. Ett förhållande som inte
minst de kommersiella verksamheterna i vårt samhälle är snabba att utnyttja. Ur
filosofisk synvinkel är detta något som intresserar mig. Om jag i ”Naturens
hämnd” kunde konstatera att naturen inte låter sig manipuleras utan slår
tillbaks, så förstår jag nu att människan är beredd att underkasta sig vilka
följder som helst av sitt manipulerande med naturen.
Till
syvende och sist handlar ”Underkastelsen”, liksom de flesta av mina andra
filmer, om vilket slags samhälle vi vill ha.
Det
här är den viktigaste film jag gjort. Någonsin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar