SKOTILLVERKNINGEN

Råd & Rön har tillsammans med andra europeiska konsumentskrifter undersökt arbetsförhållanden och miljöaspekter i de första stadierna av skotillverkningen, de delar då själva lädret produceras.

·    De har granskat medvetenheten om etik och miljö inom sko­industrin och vilka krav de ställer på sina underleverantö­rer vid köp av läder.

·    De har även frågat företagen vad de gör för att säkerställa att deras regler efterlevs på fabriker, garverier och boskapsfarmer.

·    Utöver detta har de tittat på vilken information som finns tillgänglig för konsumenterna. Spårbarheten, det vill säga möjligheten att se var lädret kommer från och var det har garvats, är låg, och många företag köper läder från flera olika regioner.

Som konsument är det nämligen svårt att hitta skor som har tillverkats på ett bra sätt. I butikerna finns i stort sett ingen informa­tion om tillverkningen. Ibland står tillverk­ningsland angivet, men det handlar endast om var skorna tillverkats, inte var lädret kommer från.

Den europe­iska skomarknaden är den största i världen och utgör 1/3 av hela den globala skomarknaden. Dessa skor tillverkas i utvecklingsländer där miljö­ och arbetsrättsliga regler är svaga och lönerna låga.

Dålig koll i skobranschen

Mer än hälften av allt läder som produceras hamnar till slut i våra skor. I Sverige köper vi ungefär 4,5 par skor per person och år, och majoriteten av alla skor är gjorda av läder. Även om läder är en naturlig produkt är tillverkningen långt ifrån miljöenlig.

Det visar sig att många företag har få, eller bristande, regler och riktlinjer för etik och miljö. Över hälften av de granskade företagen får dåliga betyg. Hur lädret hanteras i processen från djur till sko är inget som skobranschen verkar ta på allvar. Lädret som finns i våra skor har sällan ett vackert ursprung och klivet är ofta långt till en acceptabel nivå.

Tillverkare av läderskor är, till skill­nad från tillverkare av sportskor, inte vana att bli granskade på detta sätt. Flera av företagen i granskningen valde att inte svara på frågorna, trots upprepade påstötningar. Dessa företag har inte kunnat utvärderas, och de fick därför lägst betyg.

Miljöförstörelse

En stor mängd av lädret i våra skor kommer från Brasilien. Där finns omkring 200 miljoner nötboskap, och den enorma uppfödningen ger stora påfrestningar på miljön. Främst är det de stora skogarna i Amazonas som skövlas för att ge plats till de betande djuren.

Garvningen av lädret skadar också miljön, och det värsta problemet är, att vattendrag i närhe­ten av industrierna blir förorenade.

Slavarbete

Utöver problem med avskogning är arbetsförhållandena på de stora boskaps­farmerna i Brasilien riktigt dåliga; många gånger be­skrivs de som slavliknande.

Brasilianska företag som ertappas med att ha slavar hamnar på en svart lista och måste betala böter. Denna lista är även något som in­ternationella företag borde uppmärksamma.

Även på slakthusen är arbetsförhållandena tuffa. Arbetarna tvingas arbeta extremt långa da­gar i kyliga miljöer, och eftersom de utför samma rörelser hela tiden riskerar de att drabbas av svåra arbetsskador.

De som tillverkar skorna får oftast betalt för hur mycket de producerar. Tyvärr leder detta många gånger till att de inte uppnår minimilön samt att de tvingas arbeta väl­digt långa dagar. Att arbeta mellan 60 och 75 timmar i veckan är inte ovanligt. Att arbetare lider av utmattning är ett vanligt problem, och utmattningen kan i sin tur leda till olyckor, hälsoproblem samt för­sämrad inkomst. Enligt människorättsor­ganisationer förekommer det barnarbete inom skotillverkningen.

I Indien prioriterar garverierna inte arbetsskydd. De anställer arbetare på temporära kontrakt, vilket gör det möjligt för dem att sparka dem så snart de ser tecken på sjukdom. På det viset kommer de undan lagar som säger att företag måste betala kompensation om en anställd blir sjuk.

Djurplågeri

När djuren ska slaktas transporteras de långa sträckor, oftast under svåra för­hållanden, till enorma slakthus.

Hälsovådliga ämnen

Många av hälsoproblemen orsakas av att företagen vill skära ner på kostnader, genom att använda produkter som är bil­ligare men också giftigare.

Kemikalier i garvningen

Efter det att djuren slaktats ska hudarna garvas. Garvningsindustrin anses som en av de mest förorenande industrierna i världen. Upp till 130 olika kemikalier används, och en av de kemikalier som främst förknippas med garvning är krom. 80 till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.

Krom 

Krom som inandas kan orsaka astma, bronkit och lunginflammation, och vid hud­kontakt kan det orsaka allergier och hud­problem. Vissa former av krom räknas även som cancerframkallande, och studier visar att de som arbetar i garverier löper ökad risk för att drabbas av lungcancer och can­cer i urinblåsan och bukspottskörteln. Oftast är de inte medvetna om hälsorisker och säker­hetsaspekter, de arbetar därför utan skyddskläder.

Kalk

I Indien tas håret bort från skinnfäl­lar i kalkgropar. Arbetarnas ar­mar och händer blir fulla av vita ärr som orsakas av en kemikalierelaterad hudsjukdom.

Läderdamm, klister

Problemet med kemikalier är kvar även när själva skorna tillverkas, då i form av läderdamm. Även det klister som används för att sätta ihop skorna med innehåller giftiga lösningsmedel.

Bäst resultat i granskningen

Timber­land är bäst i test, de har de bästa riktlinjerna och kontrol­lerna av sina underleverantörer ända ner till garverierna. De har också långt­ gående regler för djurskötsel, och undviker att köpa läder från Brasilien p.g.a. avskogning. De har kla­ra riktlinjer och mätbara mål för att minska sin påverkan på miljön och de arbetar även med återvunnet material. Timberland har även riktlinjer för vilka kemikalier som får an­vändas.

Ecco har också bra koll på sina underleverantörer.

Nilson och Din Sko, svenska skomärken, fick också bra betyg. Din Sko har riktlinjer för vilka kemikalier som får an­vändas.

Pikolinos och Nilson är de enda företag tillsammans med Timberland som har kla­ra riktlinjer och mätbara mål för att minska sin påverkan på miljön, de arbetar även med återvunnet material. Nilson försöker att hitta bättre, mer miljövänliga material att göra skor av och har riktlinjer för vilka kemikalier som får an­vändas.

Clarks har också långt­ gående regler för djurskötsel och har riktlinjer för vilka kemikalier som får an­vändas. Clarks försöker att enbart använda sig av garverier som fått högsta betyg av en branschorganisation som granskar garve­rier.

Vagabond får mindre bra betyg. De har förvisso en del regler, t.ex. är vissa kemikalier förbjudna, men de har inget sys­tem för att se till att deras regler efterlevs. De har heller inga regler eller riktlinjer för djurhållning eller garverier.

Företaget Naturalista utger sig för att vara väldigt miljömedvetet. En del av deras på­ståenden är visserligen intressanta, medan andra är alldeles för vaga för att vara trovär­diga. Även Naturalista säger sig endast an­vända läder från köttindustrin.

Svårigheter i granskningen

Över hälften av de skoföretag som under­söktes får dåliga betyg. Vissa företag har varit omöjliga att värdera eftersom de inte har någon information tillgänglig, och de har inte velat svara på frågor trots upprepade påstötningar.

Några företag kom också med vilse­ledande påståenden. Din Sko och Nilson skriver t.ex. i sin policy att de en­dast tar emot läder som är en biprodukt av köttindustrin. Detta är ett onödigt på­stående eftersom allt läder som används i skor, med undantag för krokodilskinn, är en biprodukt av köttindustrin. Och faktum är, att om man låter hudarna garvas till lä­der ger det större påfrestning på miljön än om de skulle återvinnas.

I dag återvinns tyvärr inte uttjänta skor. Lämnar man dem till återvinningen går de till förbränning, och det finns inga skofö­retag som har något system för att ta hand om uttjänta skor.

Slutsats

Vi har undersökt regler och riktlinjer för miljö och etik hos 19 europeiska skoföretag. Fokus har varit på läderupphandling och garverier. Många av skoföretagen har dålig koll på varifrån läd­ret kommer och var det har garvats, och de har också få regler och riktlinjer för miljö och etik.

Samlat omdöme

Det samlade omdömet är inte en sammanräkning av de olika delbetygen utan räknas samman enligt följande viktning; Socialt ansvarstagande står för 40 procent, miljöfrågor 30 procent, läderpolicy 20 procent och insyn 10 procent.

En glädjande nyhet är dock att skobran­schen själv verkar ha vaknat upp inför bristen på etik- och miljöarbete. För drygt ett år sedan startades Swedish Shoe Envi­ronmental Initiative, som bland annat ska arbeta för att ta fram en miljömärkning för skor.

Bearbetad text lånad från Råd & Röns hemsida.

Här på Klimatsmarts hemsida finns en lista på butiker som säljer bra ekologiska skor.