Visar inlägg med etikett UNDVIK. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett UNDVIK. Visa alla inlägg

1 maj 2013

MAJSSTÄRKELSE


Majsstärkelse, som finns överallt i industrimat, blandas i en jättelik reaktortank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. 

Det färdiga resultatet av dessa processer är en flytande substans som renas från sina kemikalier och sprejas in i gigantiska tankar för att där snabbtorkas till det pulver som levereras till livsmedelsindustrin.

Texten lånad från facebookgruppen Matfusket.

11 feb. 2013

BRA STEKPANNOR


Om du har en stekpanna med någon slags beläggning så släng den för den avger gifter i maten och luften. Satsa på en dyrare panna som håller resten av livet, snåla inte på din hälsa. Och stek helst så litet mat som möjligt.

Bra stekpannor
Gjutjärns-, eller titanpanna utan beläggning eller ev. en traktörpanna av glas för lite lägre temperaturer är ett bra köp. Stålpannor utan beläggning finns också, men ofta lämpar sig dessa bättre för gasspisar. Några bra märken när det gäller gjutjärnspannor är Skeppshult, Ronneby bruk, Anders & Petter Grythyttan, Hackman Rotisser Gjutjärn samt franska Staub och Le Gourmet. Kolla noga så pannan inte har någon beläggning som t.ex. non-stick.

Förbered pannan
Det är viktigt att smörja in sin gjutjärnspanna noga, gärna ett par gånger innan man använder den första gången. Häll rejält med olja i pannan. Det måste täcka hela botten ordentligt. Sätt pannan på spisen på mycket svag värme (typ ettan eller tvåan). Låt oljan sakta värmas in i pannan i ca 15-20 minuter. Skaka ofta och se till att ingen del av botten torkar ut, för då måste man fylla på med mer olja. Om det torkar ur små fläckar så har man för hög värme eller använt för lite olja. Oljan skall inte brännas in, utan bara på mycket svag värme olja in pannan. Häll bort överflödig olja och torka ur pannan med vanligt hushållspapper.

Rengöring
Efter att man använt sin gjutjärnsgryta eller gjutjärnsstekpanna ett tag behöver de oftast en ordentlig rengöring. Diskmedel brukar inte fungera så bra och dessutom drar diskmedlet ur fettet så det bara bränner fast mer nästa gång. Men det finns ett bra sätt att få pannan bli som ny igen. Häll ett tjockt lager grovsalt i pannan. Det ska vara så mycket så att hela botten täcks rejält (helst 1cm tjockt över hela pannan).
Sätt den nu på spisen och ha värmen på max. Låt pannan stå på denna värme i ca 10-15 minuter. Skaka om emellanåt. Saltet drar ur allt fastbränt fett ur pannan. Häll bort saltet och låt pannan svalna helt och hållet.

Olja in den igen som när pannan var ny.

Delvis redigerad text lånad från Utbildningscenter.

4 feb. 2013

AZO FÄRGER HAR NEGATIV EFFEKT PÅ BARN


Azofärgämnen är en grupp syntetiska färgämnen. 
E102 Tartrazin
E104 Kinolingul
E110 Para-orange
E122 Azo-rött
E124 Nykockin
E 129 Allurarött
Livsmedel som innehåller ovan azofärger och kinolingult (E 104) kräver särskild märkning på livsmedlet där det ingår som ingrediens.

Följande färger är också tillåtna i Sverige men förbjudna i andra länder
E 131 Patentblått V
E 132 Indigotin/Indigokarmin
E 151 Briljantsvart BN/svart PN
E 154 Brun FK
E 161g Kantaxantin
E 180 Litolrubin BK

Var finns Azofärger?
AZO–färger var helt förbjudna i Sverige före EU-medlemskapet men de godkändes i samband med inträdet i EU tillsammans med många andra tillsatser. AZO-färger är förbjudna i andra länder, exempelvis i Australien och Nya Zeeland. 


Sedan maj 1999 får azofärgämnena användas i flera livsmedel än tidigare, till exempel vissa drycker, desserter, tårtor, glass, konfektyrer, tuggummi, konditorivaror, räkor, sylt, senap, soppor, såser, kosttillskott och smaksättningspreparat. 

Till och med vanliga receptfria läkemedel som Panodil innehåller AZO-färgen briljantblått E133. I Sverige finns totalt 120 läkemedel, som innehåller azofärger visar en kartläggning gjord av Råd & Rön 2008. Många av medicinerna är avsedda för barn.

Krav på märkning
Från och med den 20 juli 2010 ska färgämnena märkas med en varning så att var och en kan ta ställning och undvika produkter med detta innehåll. Varningstexten lyder ”Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration”.
 
Ett problem när det gäller märkningskravet kan vara oförpackade livsmedel, som exempelvis lösgodis. Butiken är skyldig att informera och kunna upplysa kunden. Azofärgämnen kan också förekomma i lösglass, restaurangmat och färdiglagad mat.

AZO-färger inte tillåtna i djurmat
Djuren kan inte själva läsa innehållsdeklarationen och det är egentligen den enda skillnaden som gjort att reglerna för djurfoder är betydligt strängare.

Vad händer i kroppen?
Azofärger kan ge överkänslighetsreaktioner. De kan orsaka allergier, hudutslag, huvudvärk, nässelfeber, astma, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem. Ofta drabbas personer som redan har någon form av allergi eller besvär eller biokemisk känslighet. Den här typen av reaktioner är ofta vanligare hos barn än hos vuxna varför det främst är barn som drabbas.

Samhällets åsikt
Riksdagen har beslutat att goda matvanor och säkra livsmedel är ett av ett av målområdena i den svenska folkhälsopolitiken. Barn bör ha rätt till livsmedel som är säkra och det gäller naturligtvis även färgämnen. Hur kan då azofärgerna ännu vara tillåtna i mat eftersom de uppenbart motverkar hälsan? 

Delvis redigerad text lånad från Naturlig mat i skolan.

27 okt. 2012

KEMIKALIER I BARNENS OMGIVNING


Handla rätt - för en giftfri barndom
Våra hem är fullt av osynliga kemikalier, och de produkter som vi dagligen utsätter våra barn för kan innehålla skadliga ämnen. Våtservetterna, nappflaskan, leksakerna, bilbarnstolen, kläderna t.o.m. maten och besticken som barnen äter den med. Allt!

Anne, Christine och Karin, tre unga forskare och mödrar, fick nog av att inte veta exakt hur det ligger till med alla gifter i vår vardag och började läsa på. Alla tre har doktorerat i ämnen som är relaterade till hälsoproblemen som skapas av kemikalierna runt oss. Deras efterforskningar blev den här boken.

Istället för att kasta allt och börja om förordar författarna att fasa ut; behåll det du har hemma men gör ett bättre val nästa gång. Därför valde de att samla resultatet av sina undersökningar i denna bok, som ett positivt redskap för dig att använda när du köper nya produkter.

Utöver konkreta shoppingtips för ditt barns alla behov, överskådligt organiserade i kategorier som Leka, Sova, Äta, Sköta, m.fl. förklarar författarna vad forskarna idag vet om gifterna, och ger dig handfasta råd om hur du ska tänka för att minska mängden skadliga kemikalier i era liv.

Boken förklarar inte bara vad som är fel och farligt utan hjälper dig att ge ditt barn rätt start i livet och en friskare framtid.

Delvis redigerad text lånad från Bokus, där boken finns att köpa.


Den onda badankan: Ditt barn och de osynliga gifterna
Barnen är de största förlorarna i vårt massiva kemikaliesamhälle. Redan vid födseln har de upp till tvåhundra främmande ämnen i sitt blod. Och sedan fortsätter det. Vi omger oss av prylar som utsöndrar kemikalier som på sikt kan leda till allt från allergier till att vi kanske blir utan barnbarn. För vad gör badankan så mjuk, varför doftar badskummet så och vad pyser ut från gamla skumgummimadrasser?

När Katarina Johansson fick barn började hon söka sin egen information. Hon kom fram till att det finns en hel del man själv kan göra för att minska mängden farliga kemikalier kring sitt barn. I boken delar hon med sig av både fakta och enkla knep, som till exempel;
* Undvik kläder med plasttryck.
* Skippa våtservetterna, det går lika bra med tygtvättlappar och vanligt vatten.
* Tapetsera hellre än måla i barnens rum.
* Köp aldrig leksaker som luktar plast eller parfym.
* Undvik konservburkar av metall.

Text lånad från Bokus, där boken finns att köpa.

26 okt. 2012

PALMOLJA

Skövlad regnskog - en oändligt rik kultur för alltid borta!
Här nedan kommer ett oerhört viktigt inlägg angående palmolja, något vi verkligen bör undvika. Vänd och vrid alltid på alla förpackningar och läs innehållsförteckningarna noggrant innan du låter de slinka ner i inköpskassen. Det står sällan "palmolja" på produkterna, utan företagen väljer att använda sig av den mer vaga märkningen "vegetabilisk/olja/fett", men det är i nio fall av tio detsamma som palmolja. Glöm inte att större delen av allt godis och alla chokladpraliner innehåller palmolja.

Palmoljeplantager mil efter mil - monokultur!
Det är vi konsumenter som avgör i slutändan. Ju mer vi vet desto jobbigare blir det, eftersom det mesta innehåller något som inte är bra, men våra val kan göra skillnad för vår miljö och för alla de människor som utnyttjas för vår s.k. välfärd. Ju fler vi blir desto större kraft är vi att räkna med. Att inte bry sig är också ett val, ett mycket dåligt val.

-------------------------------------
Palmolja finns i mycket av det som vi konsumerar. Tvål, margarin, godis, hudkrämer, chips osv. Palmolja produceras i Sydostasien och i länder som Malaysia och Indonesien är mer än 75 % av den ursprungliga orörda regnskogen skövlad för att man har anlagt palmoljeplantager. Orangutangen är utrotningshotad på grund av detta. Orangutang betyder på malajsiska ”skogsmänniska”. Förebådar skogsmänniskans öde vad som kommer hända med oss?

Borneo är världens tredje största ö, här kan du se prognosen för Borneos regnskogar fram till 2020. Genom den omfattande skogsskövlingen som bedrivs i Indonesien för att anlägga palmoljeplantager är landet världens tredje största utsläppare av växthusgaser.

Som konsumenter i Sverige är vi delaktiga i den skogsskövling som äger rum på Borneo och Malaysia. Efterfrågan på palmolja ökar och nu står Papua Nya Guinea, Ghana och Mexiko på tur att skövlas, i den mån det inte redan förekommer. Det är tyvärr omöjligt som svensk konsument att välja bort produkter som innehåller palmolja eftersom det sällan står på produkten att den innehåller palmolja. Istället döljs det bakom allmänna beteckningar som ”vegetabiliskt fett” eller ”vegetabilisk olja”. De allra flesta är omedvetna om att de överhuvud taget konsumerar palmolja eller vad problemet med palmoljan är. De svenska politikerna tar inte sitt ansvar, inte heller de europeiska. När hörde du senast en politiker nämna palmolja?

Produkter som innehåller palmolja måste börja deklarera det i innehållsförteckningen, politikerna måste göra det lättare för oss att undvika palmolja.

Inlägget lånat från Ekobloggen.
Gilla gärna facebookgruppen Skriv ut palmolja i innehållsdeklarationen. 
Läs mer om palmolja på Naturskyddsforeningen.

2 juni 2012

BRÖDBEROENDE


”Brödberoende” är skriven av den amerikanska hjärtläkaren William Davis som uppmärksammade hur hans diabetikerpatienter som fick rådet att utesluta vete och socker ur sin kost, kom tillbaka tre månader senare och förutom att deras blodsocker hade sjunkit, så hade de även gått ner 10 – 20kg, blivit av med ledinflammationer, eksem, astmatiska besvär, inflammerade tarmar och kände sig allmänt piggare. I kontakterna med patienterna har insikten växt om att traditionella kostråd inte fungerar. Dr Davis kostråd ligger mycket nära LCHF och innebär ett totalt uteslutande av veteprodukter och alla andra glutenrika spannmål, liksom allt tillsatt socker.

”Brödberoende” förklarar varför spannmålsprodukter i allmänhet och vete i synnerhet är negativa för hälsan, sett ur ett brett hälsoperspektiv. Den förklarar på ett trovärdigt sätt varför LCHF-kosten lindrar eller botar så många sjukdomar. Brödberoendet beror på att vissa glutenproteiner, gliadinerna, stimulerar hjärnans belöningscentrum och triggar oss att överäta. Den är tungt vetenskapligt grundad och Dr Davis verkar inte göra ett påstående utan att ha en akademisk rapport bakom sig. Davis ger oss dessutom rekommendationer på en gluten/vetefri kost, där han även rekommenderar att vi plockar bort socker och är sparsamma med mjölkprodukter.

Davis berättar om vetets historia. Dagens hybridiserade dvärgvete har helt andra egenskaper än det vete som våra mormödrar åt. Genom genetiska manipulationer har nya varianter av gluten-proteinet uppstått, vilket kan vara förklaringen till varför glutenintoleransen har ökat så explosionsartat världen över.
Dessutom odlas det på mineralfattiga, utarmade jordar, finmals i fabrik istället för de stenklassiska kvarnar som bevarade många goda egenskaper på det hela vetekornet. Vi blir feta och sjuka av att äta vete.

Vete är den mest förekommande ingrediensen i vår mathållning, som t.ex. smörgåsar, kakor, kex, müsli, pasta, och lasagne samt som dietmat för sjuka magar, i hundfoder och i välling.

Vete, även som fullkorn, höjer blodsockret mer än nästan alla kolhydratsrika produkter, vilket gör att insulinnivån höjs och fettinlagringen påbörjas. Det som däremot är lite trixigt när det kommer till vete är att det är rent beroendeframkallande. Davis menar att det inte är konstigt att människor smyger upp på nätterna och äter smörgåsar, eller äter bullar, pizza, hamburgare och muffins varje dag. Det är inte vårt fel att vi inte kan avstå, menar han, därför att vetet har samma verkan på hjärnan som de narkotiska preparat opiater (t.ex. morfin och heroin), vi kan uppleva djup tillfredsställelse av att äta det och känna abstinens om vi slutar med det.

I boken får vi veta att sjukdomar som Crohns sjukdom, IBS och en allmän dålig tarm kan komma ur vetet och glutens påverkan på tarmslemhinnan. Våra tarmar är helt enkelt inte utvecklade att processa dagens gluten, vilket även har gjort att ren glutenintolerans har ökat explosionsartat under de senaste 50 åren. Har du problem med trötthet, envis övervikt, tarmsjukdomar, ont i leder, eksem och högt blodsocker för att nämna några symptom, kan det vara värt att prova att leva vetefritt under tre månader och se vad som händer med hälsan.

Uteslut
Sädesslag, glutenfria produkter (dvs. de som säljs som glutenfritt, men ofta är mer blodsockerhöjande än vanlig kost på grund av sin höga halt med stärkelse), socker och sötningsmedel.

Texten är lånad och bearbetad från både 
Bokus och Maria Helander.

21 apr. 2012

SOCKER


Har sammanställt lite information om socker och allt elände det ställer till med. Själv har jag slutat att äta allt socker för 1½ år sedan och det går hur bra som helst. Smaksinnet ändras och plötsligt kan en frukt kännas nästan för söt, känsligheten för sockersmaken blir otroligt stark. Det för mycket söta blir äckligt. Honung t.ex. är nästan omöjligt att äta.

Varför äta socker när det inte tillför våra kroppar något alls utan istället orsakar inflammationer och drar näring ur oss? Sockret tillsammans med fett lurar oss att tycka om alla möjliga kemiprodukter, och när vi väl är sockerberoende, vilket vi blir när allt är smaksatt med socker i någon form, är det lätt att sälja onödiga livsmedel med tillsats av just socker. Vi har kommit dit, där en föda med kemikalier är det naturliga och de naturliga råvarorna har blivit satta på undantag. Industrin tillsätter inte bara rent socker utan också stärkelsesirap, vilket är ännu farligare. De lurar oss dagligen.

Titta runt i en livsmedelsaffär och räkna de helt rena råvaruprodukterna som finns där och jämför med antalet produkter som innehåller tillsatser av alla de slag. Antagligen innehåller 90% av alla varor någon sorts tillsats? Själv hittar jag inget att äta på stående fot när jag handlar, trots att butiken är fullkomligt full av ”mat”. Det blir till slut alltid några KRAV bananer som får stilla hungern. Jag önskar, att alla rena råvaror fanns på ett ställe i butikerna för att det ska vara lätt att välja för oss konsumenter, men det vill garanterat inte handeln. För vad tjänar de pengar på? Det som det finns mycket av naturligtvis. Och vad finns det mycket av? Titta dig omkring. Tänk också på ordet livsmedel, medel för liv. Ger oss kemin detta medel för liv? Kemiska produkter har alltid en baksida och skapar alltid disharmoni, särskilt farligt när det används dagligen. Och kemi i små tillsatser är ibland t.o.m. farligare eftersom kroppen inte tror att de små mängderna är farliga utan låter det passera våra system.

Vad ska jag då välja till en början om jag gillar det söta? Det finns t.ex. stevia, honung, dadlar, russin, björksocker, bananer och andra sötare frukter, agavesirap. Själv har jag torkade dadlar som mitt ”godis” när jag blir sugen på något. Men med tiden behöver du inte den söta smaken lika mycket. Vi kan vänja oss och vi kan avvänja oss. Naturligt socker finns i frukt och grönsaker.


Men nu verkar det hända saker, för t.o.m. i svensk TV har man tagit upp denna fråga från en speciell synpunkt. Socker göder cancerceller.
Professor Kerstin Brismar, diabetesforskare på Karolinska sjukhuset, berättar om sambandet mellan högt blodsocker och cancer. Reportern och forskaren äter varsin tallrik lösgodis, för att se om kroppens tillväxtsystem påverkas av sockret. Forskarens värden på insulin och tillväxthormon visar skyhöga värden medan den vältränade reportern får mycket lägre värden. Forskaren har all anledning att känna oro och skulle hon få cancer skulle hon genast utesluta allt godis m.m. berättar hon.

Kerstin Brismar förklarar att åldern har betydelse. Hon är ca dubbelt så gammal som reportern, men också det faktum att reportern har mer muskler och är vältränad spelar roll. Tillväxthormonet IGF-1 är ett nödvändigt hormon för att vi ska växa, men också för att reparera de dagliga förlusterna i kroppen. Men det är också en bov i tillväxten av cancer. En grupp personer med den ovanliga sjukdomen Laron syndrom saknar tillväxtfaktorn IGF-1. De förblir kortväxta. Men de drabbas inte av cancer. Om vi rör oss för lite och dessutom konsumerar för mycket socker belastar sockret kroppen mer än om vi är vältränade med stora muskler.

Här kan du se TV-programmet Vetenskapens Värld.

I filmen The Bitter Truth berättar Dr. Lustig, professor i klinisk padiatrik vid San Fransisco universitetet att sockret är ett gift.


Nedan följer ett något förkortat utdrag från Sanna Ehdins blogg om sockrets inverkan på våra kroppar.

Socker är ett gift som har en rad mycket skadliga effekter på kroppen. Dagens höga sockerkonsumtion ökar risken för en förtidig död – men det går långsamt med gradvis försämringar. Socker är som rökning, det märks inte förrän efter ett antal år när kroppen belastas för mycket. Det är faktiskt värre än rökning för där vet man ju hur mycket man rökt, men sockerkonsumtionen är svårare att veta eftersom så mycket göms i den moderna maten.

Flera forskningsstudier har visat att socker har direkta och indirekta negativa effekter på kroppen och många av dem finns listade i tabellen nedan. Sanningen är också att socker är en drog som är lika beroendeframkallande som nikotin och heroin. Vilket gör att ju mer man äter, desto mer vill man ha. Det kan vara svårt att sluta helt enkelt, och folk är olika känsliga för att fastna i sockerberoende.

Socker ger näringsbrist för det tar viktiga mineraler ur kroppen för att brytas ner. Socker sänker upptaget av kalcium och magnesium. Dessa behövs för viktiga processer såsom uppbyggnad av ben och tänder respektive aktivering av enzymer och energiproduktion. Dessutom urlakar socker kroppens ben och vävnader på mineraler, vilket på sikt bidrar till benskörhet. Studier av naturfolk har visat att när de övergår till västerländska matvanor får de sämre benstruktur och dåliga tänder. Man kan undra varför detta samband inte diskuteras eftersom benskörhet numera är en av de vanligaste folksjukdomarna.

När sockerhalten ökar i maten utsöndras mer krom, vilket bland annat visar sig i att många diabetiker har krombrist. Detta gör i sin tur att andra mineraler inte kan fungera så väl i kroppen. Krom används också som ett medel att dämpa suget efter sötsaker.

Enligt en medicinsk definition skulle raffinerat socker i olika former inte få lov att finnas i mat eftersom det är ett gift som stjäl näring ur kroppen! Socker hade sannolikt inte blivit godkänt som tillsats i vanlig mat om det hade varit en ny produkt i dag. Det är ett beroendeframkallande njutningsmedel – inte mat. 

Sockrets dokumenterade negativa effekter
- Socker kan orsaka för låg eller förhöjd blodsockerhalt.
- Socker kan påverka proteiners struktur (via bildning av AGE-komplex) och försämrar därigenom upptaget av protein och blodproteiners förmåga att transportera ämnen.
- Socker ger höjning av blodfetter och LDL-kolesterol i blodet.
- Sockerkonsumtion har samband med utvecklingen av degenerativa sjukdomar (diabetes, demens, njursvikt).
- Socker hämmar immunförsvaret.
- Socker är inflammationsframkallande och ökar risken för cancer.
- Socker minskar vävnadselasticitet och förstör blodets mikrokapillärer vilket skyndar på åldrandeprocessen, ger rynkor och grått hår.
- Socker kan orsaka hyperaktivitet, oro, koncentrationssvårigheter och retligt humör hos barn.
- Socker kan orsaka depression.
- Socker kan orsaka svampinfektion (candida).
- Socker kan bidra till benskörhet (osteoporos).
- Socker bidrar till åderförkalkning och hjärt-kärlbesvär.
- Socker kan orsaka huvudvärk och migrän.
- Socker orsakar karies.

Människor som äter höga halter av socker har tre gånger så stor risk att utveckla Parkinsons sjukdom som dem som äter måttliga mängder.
Moderns sockerkonsumtion under graviditeten kan påverka fostrets tillväxt. 

Men allt som är sött är inte socker. Industrin har tagit fram en rad nya varianter, och i läsken har sockret ersatts av stärkelsesirap. Det består av ungefär 55% fruktos och 45% glukos och det är ännu mer skadligt och fettbildande än det rena sockret.  

Läs om stärkelsesirap från ett tidigare inlägg i min blogg.

Här kan du läsa om sockerberoende på hemsidan Bittens addiction.

4 apr. 2012

BEKÄMPNINGSMEDEL


Frukt och grönsaker kan innehålla bekämpningsmedel. Det är mycket vanligt att frukt som inte är ekologiskt odlad innehåller bekämpningsmedel eller ämnen som frukten eller grönsakerna behandlats med, för att de ska hålla sig längre. Detta varierar mycket beroende vilka länder som är producenter.

Thailand toppar listan när det gäller att använda kemiska ämnen vid odling av frukt och grönsaker, följd av Egypten och USA. Försök att lära dig de värsta produkterna och länderna och undvik att handla från just dessa eller leta efter ekologiskt.

EU och Svenska Livsmedelverket har gränsvärden vad gäller bekämpningsmedel och visst är det kanske inte så farligt om man inte äter så mycket frukt och grönsaker, men samtidigt rekommenderar de att man ska äta 500g per dag. Livsmedelsverket är ganska duktigt när det gäller att plocka bort värstingarna, men de som ligger just vid gränsvärdena slipper ofta igenom.

De frukter som får mest klagomål är citroner och bananer som hör till de tyngst besprutade frukterna. Men båda finns ju ekologiskt så här är ju inga problem att hitta bra alternativ. 

Det är inte lika lätt att hitta ekologiska persikor, även om det finns. Persikor från Egypten som kom till Sverige i april 2009 visade sig vid något tillfällen innehålla så mycket som 15 ggr över tillåtet värde av det mycket farliga ämnet Oxamyl. Nu drogs just detta parti in av Livsmedelsverket, men med den enorma mängd frukt och grönsaker som kommer in i landet kan bara Livsmedelsverkat göra vissa stickprov. Vid något tillfälle har även gurkor från Spanien visat sig ha för höga halter av Oxamyl.

Citrusfrukter i alla former behandlas i de flesta fall även med antimögelmedel. Difenyl E230, ortofenylfenol E231, matriumortofenylfenol E232 och tiabendazol E233 är de farligaste. De tre första kan ge mycket svåra allergiska reaktioner, orsaka cancer, leverskador, genetiska skador, illamående och ögon- och näsirritation. Av dessa ämnen har det skett så svåra allergiska reaktioner att personer svävat mellan liv och död.

En kvinna från Jönköping tog i ett par mandariner i sin butik december 2008 och det räckte för att hon fick tillbringa ett par dygn på sjukhus med mycket svår allergireaktion. Läkarna bedömde att om hon kommit någon timma senare hade de nog inte kunnat rädda henne. Kanske var det här partiet med mandariner något mer besprutat än vanligt, samtidigt som hon kanske var extremt känslig?

Tiabendazol E233 anses vara cancerframkallande, blod, tarm och nervstörande.
Riv aldrig skalet på en citrusfrukt i mat eller när du bakar om inte frukten är ekologisk.
Se även till att citroner som lagts i vatten för att ge smak åt dryck är skalad först eller
ekologiskt odlad. 

Nedan finns en lista på de produkter och de länder som då och då åker dit i tester eller ofta ligger nära gränsen när det gäller användning av bekämpningsmedel. Det är inte så att dessa produkter nedan alltid innehåller för höga halter med bekämpningsmedel, men listan innehåller de som oftast ligger över eller just vid de gränsvärden som fastsällts. 

Det bästa är att vara försiktig och inte äta för mycket av grönsaker och frukt från dessa länder, om de inte är ekologiska förstås.  Man vet att dessa bekämpningsmedel kan orsaka en rad problem hos oss människor bl.a. svåra allergiska reaktioner, förstörda nervceller, cancer, genetiska skador, fosterskador om man är gravid, minska eller skada spermieproduktionen hos män, ökad salivavsöndring, illamående, magsmärtor, muskelryckningar och kramper.


LAND           Frukt/grönsak                                  Använd kemikalie
Argentina    Äpple (Red Delicious)                         Azinfos-metyl
                 Äpplen (Royal Gala)                          Tiofanatmetyl
Australien    Druvor (Thompson Seedless)              Metomyl
Brasilien       Apelsin                                           Dimetoat
                 Äpplen                                            Famoxadon
Chile           Druvor (Crimson Seedless)                 Metomyl
                 Persikor                                          Iprodion
Columbia     Passionsfrukt                                   Ditiokarbamater
Ecuador      Ananas                                           Karbaryl
 
Egypten      Granatäpple                                     Lambda-cyhalotrin
                 Granatäpplen                                   Etion
                 Knipplök                                          Lambda-cyhalotrin
Paprika (röd)                                   Etion
Persikor                                          Oxamyl
Indien         Granatäpple                                     Lambda-Cyhalotrin
Granatäpplen                                   Cypermetrin
Granatäpplen                                   Karbendazim
Jordanien     Bönor (med skida)                            Tiofanatmetyl
Kenya         Passionsfrukt                                   Ditiokarbamater
                 Passionsfrukt                                   Karbendazim
                 Passionsfrukt                                   Dikofol
Kina            Pomelo                                           Triazofos
Pakistan      Ris (basmati)                                   Klorpyrifos
Spanien       Paprika (röd)                                   Metiokarb
Turkiet        Aubergin                                         Dimetoat
Thailand      Balsampäron                                    Dimetoat
                 Basilika                                           Dimetoat                            
Basilika                                           Klorpyrifos
Basilika                                           Ometoat
Basilika                                           Acetamiprid
Basilika                                           Dikofol
Basilika                                           Profenofos
Basilika                                           Protiofos
Chili (röd)                                        Dimeotat
Chili (röd)                                        Dikofol
Chili (röd)                                        Karbendazim
Chili (röd)                                        Karbofuran
Chili (röd)                                        Profenofos
Chili (röd)                                        Prokloraz
                 Chili (röd)                                        Triazofos
                 Knipplök                                          Indoxakarb
                 Koriander                                        Karbendazim
                 Koriander                                        Karbofuran
                 Koriander                                        Propikonazol
                 Koriander                                        Profenofos
                 Koriander                                        Azinfosmetyl
                 Koriander                                        Protiofos 
                 Koriander                                        Dimetoat
                 Koriander                                        Diazinon
                 Koriander                                        Etion
Litchifrukt                                       Karbendazim
Litchifrukt                                       Klorpyrifos
Litchifrukt                                       Cypermetrin
Litchifrukt                                       Ditiokarbamater
Longan (liknar litchifrukt)                   Cypermetrin
Longan                                           Karbendazim
Selleri                                             Karbaryl
Spanien       Slanggurka                                      Oxamyl
Spanien       Slanggurka                                      Tiofanatmetyl
                  Zuccini                                           Klortalonil
Turkiet        Päron                                             Fenvalerat
Tyskland      Salladskål                                       Dimetoat
USA            Apelsiner                                        Karbaryl
Torkade bönor (black eye)                 Acefat
Torkade bönor (black eye)                 Metamidofos
Äpplen (Red Delicious)                       Karbaryl
Polen          Äpplen (Gala Must)                           Diazinon
Frankrike     Äpplen (Golden Delicious)                   Karbaryl
Uruguay      Äpplen (Royal Gala)                           Karbaryl

Texten lånad från Utbildningscenter i deras nyhetsbrev nr 2 2009.

31 mars 2012

DE VITA GIFTERNA

TV4 programmet "Efter Tio" med Malou von Sivers har haft mycket intressanta inslag om de vita gifterna i vår mat.

Äntligen berättas det i vanlig media om hur den industriella maten påverkar oss negativt och det är inte lite som den ställer till med. Vi blir överviktiga, får astma, allergi och eksem, den ger oss inflammationer av alla de slag som leder till diabetes, alzheimer, cancer m.m. Genom att utesluta de sk. vita gifterna kan vi förändra otroligt mycket.

Frågan är om vi vill ta ansvar för vår hälsa eller om vi litar på läkarna som ger oss piller när vi blir sjuka? Uteslut mjölken, vetemjölet och sockret och förändringar kan komma redan efter fem dagar. Det bästa är absolut att utesluta all industrimat, alla tillsatsämnen och laga all mat från grunden samt äta mycket råa grönsaker och frukter. Enkel mat!

Industrimaten är en gigantisk vinstmaskin för de multinationella företagen men en hälsodödare i våra liv. Tyvärr är läkarna och de statliga hälsomyndigheterna köpta av industrin och vill inte erkänna någon koppling mellan matintag och sjukdomar. Läs boken Forskningsfusket på Adlibris och inse hur forskare och industri manipulerar med vår hälsa för att tjäna stora pengar. Hur myter sprids för att vi ska bli rädda. 

Läs om vad den svenska professorn i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet, Charlotte Erlanson-Albertsson, säger om maten. En forskare som menar att mjölken, vetet och sockret inte är bra för oss. Tänk att det finns sådana forskare!
 
Lyssna på inslaget om mjölk
Lyssna på inslaget om socker
Lyssna på inslaget om vetemjöl
Lyssna på inslaget om barns kost
Lyssna på inslaget om den danska familjen som hade enorma 
problem i familjen, bl.a. en autistisk son som blev frisk efter att 
de ändrade på kosten, familjen kärnfrisk