MATKAMPEN - JOIN THE FOOD REVOLUTION

Vad går projektet ut på?

Mat är nödvändig för vår överlevnad. Därför är frågan om hur vi skapar en rättvis och miljövänlig matproduktion en av vår tids största utmaningar. Den som kontrollerar livsmedelskedjan har enorm makt över människors hälsa och liv. Idag är det främst ett litet fåtal industriella producenter som har den makten.

Men – du vill bryta trenden, vare sig du är bonde, fiskare, återförsäljare, organisation eller enskild individ. Du vill ha sjystare, bättre, mer välsmakande, nyttiga, kvalitativa, säsongsbetonade och lokala livsmedel. Du vill att det nuvarande systemet förändras i grunden eftersom du är säker på att det varken är miljövänligt eller hälsosamt. Du vill att människor ska få fler möjligheter att välja vad de äter genom att mer hållbara sätt att producera, distribuera och konsumera mat utvecklas och gynnas. Du vill återta kontrollen över din mat!

Syftet med projektet Matkampen (Join the Food Revolution) är att ge dig möjlighet att delta i en rörelse som går ut på att ändra EU:s matpolitik. Genom att gå med i projektet får du en plattform där du kan utveckla dina egna initiativ och idéer inför en bredare publik, och där du kan få kontakt med andra och visa att vi som EU-medborgare kan gå samman i små eller stora projekt och agera på gräsrotsnivå för att motarbeta den produktionsmodell som tvingats på oss genom dagens lagstiftning.

Med det här verktyget får du hjälp att främja ditt projekt och dela med dig av dina metoder och erfarenheter till ett brett spektrum av människor i hela Europa. Genom att samla människor här kan vi också sända ett kraftfullt budskap till EU:s beslutsfattare att sätta frågan om hållbara och nyttiga livsmedel högt på listan över EU:s prioriteringar.

Om du arbetar för att föra fram alternativ till det nuvarande livsmedelssystemet: skriv under våra principer och anslut dig till Matkampen!

Eller, om du känner till ett en person eller organisation som borde delta: tipsa dem om att bli en del av projektet!

Exempel på vad matkamp och matkämpar kan vara

En bonde som utvecklar en mer hållbar jordbruksmetod som minskar avfallet eller främjar djurvälfärd

Ett projekt som på olika sätt uppmuntrar folk i lokalsamhället att äta bättre

En person som tagit fram en kokbok med hälsosam och hållbar mat

Och mycket, mycket mer! Alla som skriver under på Matkampens principer kan vara med!

Initiativet behöver inte vara stort eller spektakulärt. En matkämpe kan vara någon som arbetar på lokal, nationell eller europeisk nivå. Var och en av oss kan vara en del av förändringen! Vi behöver också dig. Låt alla få ta del av vad du gör för att skapa förändring! Din medverkan kan hjälpa till att förändra EU:s matpolitik till det bättre!

En direkt uppmaning till politikerna

Projektet ”Matkampen” (Join the Food Revolution!) är en del av De europeiska grönas (Greens/EFA) matkampanj, som i många år aktivt bidragit till den offentliga debatten med syfte att öka medborgarnas medvetenhet och engagemang för att förbättra livsmedelssystemet.

En av de viktigaste prioriteringarna för De gröna/EFA är att förbättra den europeiska livsmedelspolitiken.

De gröna/EFA är en politisk grupp i Europaparlamentet som tror att personligt engagemang och demokratisk medverkan är nyckelfaktorer när det gäller att utforma och förbättra livsmedelspolitiken i hela Europa.

Du behöver inte bli partimedlem för att aktivt kunna ta del i Matkampen och att du deltar på den här webbplatsen betyder inte att du ansluts till eller uttrycker samröre med De gröna/EFA.

Att delta i handlar framför allt om att tillsammans sätta press på, och skapa incitament för, Europas valda politiker från alla partier att se till att Europas matpolitik ska bli hållbar på riktigt.

Det är dags att den europeiska livsmedelspolitiken återspeglar människornas djupt kända önskan om sjystare mat. Det är dags att öka allmänhetens påtryckningar på hur vår mat produceras och driva på EU:s lagstiftning i riktning mot de förändringar som behövs.

Kom med i Matkampen nu! Skriv under våra principer och registrera dig online för att dela med dig av dina initiativ till förmån för en reform av EU:s livsmedelspolitik!

Texten lånad från Join the Food Revolutions hemsida.

MYTER OM EKOLOGISK MAT

Nedanstående text är lånad från Naturskyddsforeningen. 

Fortsätt att köpa ekologiskt! Du hjälper miljön, dig själv och du stöttar de människor som brinner för andra värden i livet. Sluta upp med att handla skräp och lägg pengarna på riktig mat istället. Njut av smakerna och ge din kropp och planeten bästa möjliga förutsättningar. 

Du hör dem vid middagsbordet, på festen och i lunchrummet. Påståenden om ekologisk mat som inte verkar helt hundra. Problemet är bara att du inte riktigt vet vad du ska svara. Varsågod, här är dina argument.

1. Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat att vingårdsarbetarna slipper få hjärntumörer av bekämpningsmedlen som sprutas på odlingarna. Eller att rester av samma medel finns kvar i ditt vin, vilket är vanligt eftersom vindruvorna besprutas så extremt hårt.  

Dessutom är det inte frakten som påverkar miljön mest vad gäller det vi dricker och äter. Det är hur det produceras, och då är ekologiskt ett superviktigt val, även om det skulle vara skeppat från Australien. 

2. Din pappa: Men det är inte ekologiskt som är grejen - vi ska handla svenskt!

Du: Svenskt är bra, men det är viktigare att välja mycket eko och mycket vego om du vill göra en insats för miljön. Matens transport till butikerna är inte det som påverkar miljön mest. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar där bara en enda gröda frodas belastar miljön mycket mer. Det slipper du bidra till när du köper ekologiskt. Du visar också att det finns en efterfrågan på ekologiskt, vilket kommer att leda till fler svenska ekojordbruk. För en bonde är det oftast mer lönsamt att satsa på ekologiskt, vilket kan rädda många svenska jordbruk som hotas av nedläggning.  

3. Din granne: Det är alldeles för dyrt med ekologiskt!

Du: Det är den andra maten som är för billig.  Tänk om kemikaliejordbruket skulle stå för kostnaderna för vattenrening, utarmning av biologisk mångfald, hälsoskador, övergödning... Då skulle vi få veta vad maten egentligen kostar – den är svindyr.  

Dessutom har vi i Sverige aldrig lagt så lite pengar på mat som nu. Istället prioriterar vi prylar, boende och resor.  Vi slänger en tredjedel av maten - samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Vi lägger 40 procent av matutgifterna på kakor, läsk och andra tomma kalorier - samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Och vi köper så mycket kött att det har blivit både ett folkhälsoproblem och ett massivt miljöproblem. Om vi istället skulle stuva om våra matkassar - med mindre kött, halvfabrikat, snask och mer grönsaker och ekologiskt – så skulle det inte märkas i våra plånböcker.   

4. Din svärmor: Jag har hört att butikspersonal tar besprutade morötter och säljer dem som ekologiska. Efter hästköttskandalen och alla larm litar jag inte på någon!

Du: Om du vill minimera risken att bli blåst i matbutiken så är det just ekologiskt du ska välja. Ekomaten kontrolleras noggrannare än annan mat. Ekologiska gårdar, bagerier och fabriker får regelbundet både oanmälda och anmälda besök.  De som sköter kontrollerna är oberoende, och inte kopplade till den ekologiska märkningen.  

Dessutom slipper du onaturliga färgämnen och konstgjorda smakförstärkare i Krav-märkt mat. Alltså sånt som gör jordgubbsylten extra röd eller får guacamolen att smaka avokado fastän den knappt innehåller någon.  

5. Den uppdaterade kollegan: Jag är skeptisk. Läste till exempel att ekologiska olivoljor innehåller rester av bekämpningsmedel.

Du: Jo, men samtidigt testades också o-ekologiska olivoljor och de innehöll betydligt mer rester. Den lilla detaljen skrev tyvärr inte så många journalister om. De förklarade heller inte varför de ekologiska olivoljorna kan innehålla bekämpningsmedel. Det beror på att gifterna kan förflyttas långa sträckor med vind och vatten. Rester av bekämpningsmedel finns i fjällsjöar, dricksvatten, ja till och med i regnet som faller över oss.

Kollegan igen: Fast testerna på barngröten då? Där hade jag förväntat mig att åtminstone den ekologiska gröten inte skulle innehålla giftrester.

Du: Testet på barngröt handlade om tungmetaller, som kadmium. Det finns inte bara i barngröt utan i det mesta som odlas i jorden. Kadmium är ett hälsoskadligt ämne som sprids av bland annat trafikutsläpp – och det kan ingen ekobonde styra över. Det är helt enkelt svårt att odla helt giftfri mat i en förorenad värld. Poängen med att ändå köpa ekologiskt är du bidrar till att mindre otrevligheter sprids i vår miljö, att färre lantbrukare dör av bekämpningsmedelsskador, att djuren har det bättre och att du och dina barn får i er mindre kemikalier.

Och när vi ändå pratar om kadmium kan det vara värt att veta att de o-ekologiska bönderna faktiskt tillsätter kadmium till sina åkrar när de använder konstgödsel och avloppsslam. Det är inte tillåtet på ekogårdarna. 

6. Din farfar: Äh, lite skit fixar kroppen. Själv badade jag i DDT och asbest som barn och titta på mig – jag lever!

Du: Jo, du lever, men se dig omkring. Du känner säkert någon som drabbats av cancer, har diabetes eller försöker få barn utan att lyckas. FN har nyligen konstaterat att det verkar som om en rad folkhälsosjukdomar kan vara kopplade till alla dessa små doser av kemikalier som vi får i oss under en lång tid. 

7. Din bästis: Nå väl, jag har i alla fall besökt en ekologisk gård. Och det visade sig att ekobönderna kör mycket mer än andra bönder. Hur klimatsmart är det?

Du: Visst kör ekobonden mer traktor. Men konstgödsel som sprids i kemikaliejordbruken är en större klimatbov. I slutändan påverkar ekojordbruket och kemikaliejordbruket klimatet ungefär lika mycket. 

Men stirra dig inte blind på klimatet. Kolla på miljöpåverkan överhuvudtaget. Då vinner ekobönderna med hästlängder. De sprider inga bekämpningsmedel och ökar den biologiska mångfalden - sånt som också är livsviktigt. Visste du att forskningen visar att hotet mot den biologiska mångfalden är lika akut som klimathotet? 

Planetens hälsa är ett finurligt, superhäftigt ekosystem där allt är sammanlänkat. Låter lite Avatar, men det är ju sant.  

8. Din chef: Sorry, men ekologiskt funkar inte om vi ska mätta alla världens hungriga.

Du: Sorry, men du har lyssnat för mycket på industrin. Lyssna på världsledande forskare och experter istället. De säger att ”business as usual” inte är lösningen, utan att det är hög tid att kika på intressanta lösningar inom det ekologiska lantbruket. Du kan också lyssna på miljontals småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika som övergett kemikaliejordbruket och börjat satsa på ekologiskt istället. De får lika stora, eller större, skördar som tidigare men får bättre betalt och har lägre utgifter. 

Dessutom produceras det redan tillräckligt med mat för att mätta alla hungriga redan idag. Problemen handlar snarare om konflikter och vem som har makt över maten och jordarna. FN:s hungerexpert har ett råd till oss i den rika delen av världen: om vi vill göra något för alla miljontals svältande människor, så är det att äta mindre kött. 

GLAD PÅSK

Jag önskar alla en fridfull och 

Glad Påskhelg! 

Glöm inte att tänka på alla höns, köp ägg från dem som har ett bra liv, så mår du bättre själv. De bästa ekologiska äggen är ett självklart val eller allra helst köp direkt från en mindre hönsgård i närheten av där du bor.

BRA STEKPANNOR

Om du har en stekpanna med någon slags beläggning så släng den för den avger gifter i maten och luften. Satsa på en dyrare panna som håller resten av livet, snåla inte på din hälsa. Och stek helst så litet mat som möjligt.

Bra stekpannor

Gjutjärns-, eller titanpanna utan beläggning eller ev. en traktörpanna av glas för lite lägre temperaturer är ett bra köp. Stålpannor utan beläggning finns också, men ofta lämpar sig dessa bättre för gasspisar. Några bra märken när det gäller gjutjärnspannor är Skeppshult, Ronneby bruk, Anders & Petter Grythyttan, Hackman Rotisser Gjutjärn samt franska Staub och Le Gourmet. Kolla noga så pannan inte har någon beläggning som t.ex. non-stick.

Förbered pannan

Det är viktigt att smörja in sin gjutjärnspanna noga, gärna ett par gånger innan man använder den första gången. Häll rejält med olja i pannan. Det måste täcka hela botten ordentligt. Sätt pannan på spisen på mycket svag värme (typ ettan eller tvåan). Låt oljan sakta värmas in i pannan i ca 15-20 minuter. Skaka ofta och se till att ingen del av botten torkar ut, för då måste man fylla på med mer olja. Om det torkar ur små fläckar så har man för hög värme eller använt för lite olja. Oljan skall inte brännas in, utan bara på mycket svag värme olja in pannan. Häll bort överflödig olja och torka ur pannan med vanligt hushållspapper.

Rengöring

Efter att man använt sin gjutjärnsgryta eller gjutjärnsstekpanna ett tag behöver de oftast en ordentlig rengöring. Diskmedel brukar inte fungera så bra och dessutom drar diskmedlet ur fettet så det bara bränner fast mer nästa gång. Men det finns ett bra sätt att få pannan bli som ny igen. Häll ett tjockt lager grovsalt i pannan. Det ska vara så mycket så att hela botten täcks rejält (helst 1cm tjockt över hela pannan).
Sätt den nu på spisen och ha värmen på max. Låt pannan stå på denna värme i ca 10-15 minuter. Skaka om emellanåt. Saltet drar ur allt fastbränt fett ur pannan. Häll bort saltet och låt pannan svalna helt och hållet.

Olja in den igen som när pannan var ny.

Delvis redigerad text lånad från Utbildningscenter.

LOKALPRODUCERAD MAT

En grundläggande princip för EU:s inre marknad är att medlemsländerna inte får sätta upp onödiga hinder för den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital. Av Sveriges 20 största kommuner uppmanar 75 procent sina invånare att köpa närproducerat. En sådan uppmaning på en webbsida kan strida mot EU-rätten visar en aktuell utredning från Kommerskollegium.

De stora multinationella företagen och de stora livsmedelskedjorna vill naturligtvis inte ha en framväxande lokal marknad, där man kan handla varor som man själv kan kontrollera hur de tillverkas och som inte har transporterats över hela jorden. De vill att vi ska äta skräpmat fulla av tillsatser och färgämnen, växtgifter och andra kemikalier som ger dem stora vinster och som gör oss sjuka, vilket i sin tur ger läkemedelsbolagen ännu större vinster.

Hur mycket riktig mat hittar du i en livsmedelsbutik idag? Utan tillsatser! Pröva att ta på dig ”riktig matglasögon” nästa gång du handlar och du kommer inse att det inte är mycket du kan stoppa i din matkasse av allt utbud som finns.

Om man vill få tag på riktig mat bör man handla hos lokala producenter och stödja dessa.

Nu har det kommit en ny webbtjänst, där man snabbt kan se vad som finns i närheten av lokalproducerat att handla. Tjänsten heter Gårdsnära och du hittar den här.

Gynna den lokala handeln så mycket det bara går!

Texten, delvis redigerad, är lånad från Kostdemokrati.

Här finns mer att läsa om lokalproducerad mat.

GMO

Filmen Genetic Roulette kunde ses gratis några dagar men nu visas bara en kort trailer. Om du vill se hela filmen kan du donera minst $2.99 (cirka 20:-). Inte mycket pengar!!!

Den är en av de mest fantastiska filmer om genteknikens risker, faror och hot, samt om de bakomliggande ekonomiska intressena och det korrupta samröret med den amerikanska administrationen, samt mot slutet också den hoppfulla utvecklingen i bl.a. USA, där motståndet nu mobiliserats på ett otroligt sätt. Läs mer om filmen på hemsidan.

Bland de sjukdomar, orsakade av GMO, som man pekar på i filmen är; Cancer, Diabetes, Autism, Alzheimers, Astma, Parkinsons, Hjärtsjukdomar, Övervikt m.m.

Effekterna som GMO har förorsakat i andra länder, som Sydafrika, Indien belyses och är skakande, det drabbar inte bara konsumenterna utan även bönderna och djuren.

Vi har två kommersiella aktörer på marknaden som säger sig arbeta för att hålla mänskligheten vid liv, inte genom att hålla oss konsumenter friska, utan genom att hålla vinsterna uppe för sina produkter. Det är livsmedels- och läkemedelsproducenterna!

Några råd för att slippa få omedvetet GMO i vår konsumtion

* Köp i första hand KRAV-märkta varor!

* Undvik det mesta med soja och majs!

* Undvik alla industrioljorna med högt Omega-6 innehåll (majs- och solrosoljorna), alla margariner p.g.a. fettets ursprung och omestringen som krävs för fasta fetter.

* Undvik griskött som importerats (mest för att locka oss med låga priser).

* Undvik alla färdigprodukter i de stora handelsblockens butiker!

* Handla säsongsråvaror!

* Ät mer linser, bönor och sallader!

* Laga dubbel sats och frys in det som blir över, så sparar du även tid.

* Mera kål och rotsaker gör maten mycket billigare och där hittar du inga GMO, inte heller bland ovanjordgrönsakerna eller färska frukter och bär.

Det finns många fler områden där kommersiella intressen puffar på "ut"vecklingen, men som vi vanliga medborgare/konsumenter inte orkar hålla oss uppdaterade på. MONSANTO och några andra giganter satsar på basen för livet, FRÖERNA, och tekniken för att få dem patenterade, de satsar alltså på att få monopolet över LIVET? Därför behövs mer än någonsin starka och fristående konsumentorganisationer världen över.

Gå därför med i föreningen Konsumentsamverkan och håll dig uppdaterad! De arbetar bl.a. för att vi ska ta tillbaka ”makten över vår mat och hälsa”. Ett projekt är ”LÅT STÅ” – kvar i butikshyllorna, alltså köp ej! Det är bästa sättet att styra inköpen hos butikerna och därmed produktionen.

Om du går med i Konsumentsamverkan har de just nu följande pris 150kr inkl. boken Köksskolan för introduktionsmedlem.

Länkar till Hemsida, E-post och blogg.

För mer info på Facebook - Bengt Ingerstam, KONSUmindre, Konsumentsamverkan.  

Text lånad och bearbetad från Bengt Ingerstams blogg.

MARSCH FÖR BRA MAT

En europeisk marsch för bättre mat!
Du kan delta på olika sätt, enklaste sättet är att maila ett foto på dig själv med en uppmaning om bättre mat. Klicka på Photo Action.

*Find out what's going on near you! → national contact page

*Want to display the photo album on your website? Here's how

*Organise your own event!

*Add the Good Food March Banner or logo to your site → download logo and banner

*Export the Good Food March Newsticker to your site → download map  → download newsticker

*Tweet us at #goodfoodmarch

*Share the march on facebook

*Order Good Food March materials: T-shirts, stickers, badges and posters now available! contact: info@goodfoodmarch.eu

*Add to The CAP We Want Photo Campaign

Foto och text lånat från Goodfoodmarch.

MJÖLKALTERNATIV

Har sedan en längre tid slutat äta mjölkprodukter och det har hjälpt mig att få mycket bättre hy, som till och från varit full av variga sår i ansiktet. Det är alltid lite krångligt i början, men efter ett tag är det inga problem. Det som jag emellanåt idag kan köpa är ren fetaost. Listar nedan några varianter på mjölk som verkligen är goda och näringsrika. 


Havremjölk, 1L färdig mjölk (hel havre)

2 dl hel havre

1L vatten

2 msk mandelolja/linfröolja/rapsolja

1 mininypa salt

0,5 tsk äkta Vanilj

3 droppar steviakoncentrat (kan uteslutas eller ersättas med annan sötning)

Blötlägg havren över natten och skölj den morgonen därpå.

Mixa havren med rent vatten tills det blir en slät mjölk.

Använd en nötmjölkspåse eller "syltduk" för att separera vätskan från havremassan. Obs, spara massan för senare användning!

Häll tillbaka havremjölken i mixern och addera resterande ingredienser.

Fyll en ren flaska med havremjölken!

Mjölken håller sig fräsch i kyl i 5 dagar.

Havremjölk, 1L färdig mjölk (havregryn)

3 dl havregryn

15 dl vatten

3 msk olja med neutral smak

lite salt

Blanda allt och mixa med en stavmixer, i en blender eller en matberedare och sila sedan i en silduk. 

Häll sedan upp på en väl rengjord flaska. 

Silmassan kan användas till pajer eller bröd.

Havregrädde, 4,5dl färdig grädde (havregryn)

9 dl vatten

9 dl havregryn

3 msk olja

salt

Mixa alla ingredienserna med en stavmixer, i en blender eller en matberedare och sila sedan i en silduk.

Sesammjölk, 1L färdig mjölk

Sesamfrön innehåller mängder av kalcium! Använd de oskalade fröna, för det är i skalet kalcium finns.  Halvera receptet om du vill göra mindre eller gör det som behövs varje dag. Den är godast dagsfärsk.

2 dl oskalade sesamfrön

8 dl vatten

Dadlar eller annan torkad frukt kan blandas i, men är inte nödvändigt.

Blötlägg fröna över natten. Häll av vattnet på morgonen och skölj fröna.

Mixa sesamfröna först med lite vatten (ca 1 dl eller mer).

Späd sedan med lite mer vatten tills massan inte tjocknar
längre, tillsätt då resen av vattnet.

Sesammjölken kan drickas osilad och är bäst så ur näringssynpunkt.

Den håller sig i ca 2-3 dagar i kylskåp.

Basmati- eller nakenhavre mjölk

1 del torra produkter

4 delar vatten (mot den torra volymen)

1-2 msk kallpressad olja (ekologisk kallpressad).

1 nypa havs- eller himalayasalt.

Blötlägg de torra ingredienserna över natten men allra helst tre dagar med regelbundna sköljningar. Skölj en sista gång efter blotläggningens slut.

Kör alla ingredienser i en mixer under lång tid (5-10 min)

Sila, häll upp på flaska och ställ i kylskåpet.

Hampafrömjölk, 1 L färdig mjölk
2 dl skalade hampafrön eller blötlagda oskalade hampafrön

1 liter vatten

1 banan (om du vill)

1 tsk vaniljpulver eller honung

Kör ingredienserna i mixer.

Om du använt oskalade hampafrön, häll mjölken i nötpåse och sila bort skalen.

Hasselnötsmjölk

Blötlägg 2 dl hasselnötter över natten. Skölj dem och mixa med 9 dl vatten och
en nypa himalayasalt. Sila. Söta vid behov.

Solrosmjölk

Blötlägg 2 dl solrosfrön över natt. Mixa med 9 dl vatten och en nypa himalayasalt. Sila. Söta vid behov.

Mandelmjölk 1

2 dl mandlar

9 dl vatten

2 färska dadlar (tillval)

Blötlägg mandlarna i vatten över natten (helst)

Skölj dem i vatten (för att få bort garvsyran)

Skala dem (skalade ger godare mjölk, fast skalet är fullt av näring)

Silas genom en nötpåse. Spara bulken som blir kvar i påsen till annan mat.

Mixa och sila resten av mandeln (1 dl mandel, 4,5 dl vatten)

Mandelmjölken kan smaksättas antingen när den mixas eller efteråt.

Rå kakao eller kanske hallon och blåbär?

Den färdiga mjölken står sig ett par dagar i kylskåp, helst i mörk tätslutande förpackning.

Mandelmjölk 2
1 dl mandlar (blötlagda och sköljda)
½ - 1dl färska dadlar - välpackade och urkärnade
½ msk vaniljpulver
1 nypa havssalt
1,3 L vatten

Lägg allt i mixern och mixa tills allt är ordentligt finfördelat.
Drick direkt eller ställ i kylen i tillbringare.
Den blir extra god när den stått kallt några timmar. Håller i 4-5 dagar.

SOCKER

Har sammanställt lite information om socker och allt elände det ställer till med. Själv har jag slutat att äta allt socker för 1½ år sedan och det går hur bra som helst. Smaksinnet ändras och plötsligt kan en frukt kännas nästan för söt, känsligheten för sockersmaken blir otroligt stark. Det för mycket söta blir äckligt. Honung t.ex. är nästan omöjligt att äta.

Varför äta socker när det inte tillför våra kroppar något alls utan istället orsakar inflammationer och drar näring ur oss? Sockret tillsammans med fett lurar oss att tycka om alla möjliga kemiprodukter, och när vi väl är sockerberoende, vilket vi blir när allt är smaksatt med socker i någon form, är det lätt att sälja onödiga livsmedel med tillsats av just socker. Vi har kommit dit, där en föda med kemikalier är det naturliga och de naturliga råvarorna har blivit satta på undantag. Industrin tillsätter inte bara rent socker utan också stärkelsesirap, vilket är ännu farligare. De lurar oss dagligen.

Titta runt i en livsmedelsaffär och räkna de helt rena råvaruprodukterna som finns där och jämför med antalet produkter som innehåller tillsatser av alla de slag. Antagligen innehåller 90% av alla varor någon sorts tillsats? Själv hittar jag inget att äta på stående fot när jag handlar, trots att butiken är fullkomligt full av ”mat”. Det blir till slut alltid några KRAV bananer som får stilla hungern. Jag önskar, att alla rena råvaror fanns på ett ställe i butikerna för att det ska vara lätt att välja för oss konsumenter, men det vill garanterat inte handeln. För vad tjänar de pengar på? Det som det finns mycket av naturligtvis. Och vad finns det mycket av? Titta dig omkring. Tänk också på ordet livsmedel, medel för liv. Ger oss kemin detta medel för liv? Kemiska produkter har alltid en baksida och skapar alltid disharmoni, särskilt farligt när det används dagligen. Och kemi i små tillsatser är ibland t.o.m. farligare eftersom kroppen inte tror att de små mängderna är farliga utan låter det passera våra system.

Vad ska jag då välja till en början om jag gillar det söta? Det finns t.ex. stevia, honung, dadlar, russin, björksocker, bananer och andra sötare frukter, agavesirap. Själv har jag torkade dadlar som mitt ”godis” när jag blir sugen på något. Men med tiden behöver du inte den söta smaken lika mycket. Vi kan vänja oss och vi kan avvänja oss. Naturligt socker finns i frukt och grönsaker.

Men nu verkar det hända saker, för t.o.m. i svensk TV har man tagit upp denna fråga från en speciell synpunkt. Socker göder cancerceller.

Professor Kerstin Brismar, diabetesforskare på Karolinska sjukhuset, berättar om sambandet mellan högt blodsocker och cancer. Reportern och forskaren äter varsin tallrik lösgodis, för att se om kroppens tillväxtsystem påverkas av sockret. Forskarens värden på insulin och tillväxthormon visar skyhöga värden medan den vältränade reportern får mycket lägre värden. Forskaren har all anledning att känna oro och skulle hon få cancer skulle hon genast utesluta allt godis m.m. berättar hon.

Kerstin Brismar förklarar att åldern har betydelse. Hon är ca dubbelt så gammal som reportern, men också det faktum att reportern har mer muskler och är vältränad spelar roll. Tillväxthormonet IGF-1 är ett nödvändigt hormon för att vi ska växa, men också för att reparera de dagliga förlusterna i kroppen. Men det är också en bov i tillväxten av cancer. En grupp personer med den ovanliga sjukdomen Laron syndrom saknar tillväxtfaktorn IGF-1. De förblir kortväxta. Men de drabbas inte av cancer. Om vi rör oss för lite och dessutom konsumerar för mycket socker belastar sockret kroppen mer än om vi är vältränade med stora muskler.

Här kan du se TV-programmet Vetenskapens Värld.

I filmen The Bitter Truth berättar Dr. Lustig, professor i klinisk padiatrik vid San Fransisco universitetet att sockret är ett gift.

Nedan följer ett något förkortat utdrag från Sanna Ehdins blogg om sockrets inverkan på våra kroppar.

Socker är ett gift som har en rad mycket skadliga effekter på kroppen. Dagens höga sockerkonsumtion ökar risken för en förtidig död – men det går långsamt med gradvis försämringar. Socker är som rökning, det märks inte förrän efter ett antal år när kroppen belastas för mycket. Det är faktiskt värre än rökning för där vet man ju hur mycket man rökt, men sockerkonsumtionen är svårare att veta eftersom så mycket göms i den moderna maten.

Flera forskningsstudier har visat att socker har direkta och indirekta negativa effekter på kroppen och många av dem finns listade i tabellen nedan. Sanningen är också att socker är en drog som är lika beroendeframkallande som nikotin och heroin. Vilket gör att ju mer man äter, desto mer vill man ha. Det kan vara svårt att sluta helt enkelt, och folk är olika känsliga för att fastna i sockerberoende.

Socker ger näringsbrist för det tar viktiga mineraler ur kroppen för att brytas ner. Socker sänker upptaget av kalcium och magnesium. Dessa behövs för viktiga processer såsom uppbyggnad av ben och tänder respektive aktivering av enzymer och energiproduktion. Dessutom urlakar socker kroppens ben och vävnader på mineraler, vilket på sikt bidrar till benskörhet. Studier av naturfolk har visat att när de övergår till västerländska matvanor får de sämre benstruktur och dåliga tänder. Man kan undra varför detta samband inte diskuteras eftersom benskörhet numera är en av de vanligaste folksjukdomarna.

När sockerhalten ökar i maten utsöndras mer krom, vilket bland annat visar sig i att många diabetiker har krombrist. Detta gör i sin tur att andra mineraler inte kan fungera så väl i kroppen. Krom används också som ett medel att dämpa suget efter sötsaker.

Enligt en medicinsk definition skulle raffinerat socker i olika former inte få lov att finnas i mat eftersom det är ett gift som stjäl näring ur kroppen! Socker hade sannolikt inte blivit godkänt som tillsats i vanlig mat om det hade varit en ny produkt i dag. Det är ett beroendeframkallande njutningsmedel – inte mat. 

Sockrets dokumenterade negativa effekter

- Socker kan orsaka för låg eller förhöjd blodsockerhalt.

- Socker kan påverka proteiners struktur (via bildning av AGE-komplex) och försämrar därigenom upptaget av protein och blodproteiners förmåga att transportera ämnen.

- Socker ger höjning av blodfetter och LDL-kolesterol i blodet.

- Sockerkonsumtion har samband med utvecklingen av degenerativa sjukdomar (diabetes, demens, njursvikt).

- Socker hämmar immunförsvaret.

- Socker är inflammationsframkallande och ökar risken för cancer.

- Socker minskar vävnadselasticitet och förstör blodets mikrokapillärer vilket skyndar på åldrandeprocessen, ger rynkor och grått hår.

- Socker kan orsaka hyperaktivitet, oro, koncentrationssvårigheter och retligt humör hos barn.

- Socker kan orsaka depression.

- Socker kan orsaka svampinfektion (candida).

- Socker kan bidra till benskörhet (osteoporos).

- Socker bidrar till åderförkalkning och hjärt-kärlbesvär.

- Socker kan orsaka huvudvärk och migrän.

- Socker orsakar karies.

Människor som äter höga halter av socker har tre gånger så stor risk att utveckla Parkinsons sjukdom som dem som äter måttliga mängder.

Moderns sockerkonsumtion under graviditeten kan påverka fostrets tillväxt. 

Men allt som är sött är inte socker. Industrin har tagit fram en rad nya varianter, och i läsken har sockret ersatts av stärkelsesirap. Det består av ungefär 55% fruktos och 45% glukos och det är ännu mer skadligt och fettbildande än det rena sockret.  

Läs om stärkelsesirap från ett tidigare inlägg i min blogg.

Här kan du läsa om sockerberoende på hemsidan Bittens addiction.

LIVSSTIL OCH HÄLSA - VAD KAN JAG GÖRA SJÄLV

Detta är en artikel av Professor Stig Bengmark, tidigare verksam vid Lunds Universitet i Lund, numera gästprofessor i London. Även om texten är lång förmedlar den mycket viktig information om vår mat. Väl värd att läsa!

Livsstil och hälsa – vad kan jag göra själv?

En gammal erfarenhet

Såväl Gamla Testamentet som andra skrifter från tiden före Kristus beskriver det faktum att sjukdom ofta anhopas hos vissa individer, familjer, grupper och folk. Också idag ser man stora skillnader mellan individer och grupper. Det är ett känt faktum att om en individ fått en kronisk sjukdom så löper den en flerdubbel risk, jämfört med andra personer, att få ytterligare en, två, tre ja kanske fyra sjukdomar. Mindre känt är ett annat observerat förhållande – om en individ i en familj fått en kronisk sjukdom så löper andra i familjen, oftast makan/maken, en ökad risk att också utveckla en kronisk sjukdom.

Det är välkänt att personer med lägre grad av utbildning och mindre inkomster löper en nästan dubbel risk att utveckla sjukdom, jämfört med högutbildade och välbetalda. Den ökade sjukligheten i den underprivilegierade gruppen drabbar också barnen. Mest uppmärksammad är dock en stor skillnad i sjuklighet mellan länder. Så har t.ex. USA en rejält ökad sjuklighet jämfört med t.ex. Japan – varierande från cirka fördubblad för hjärt-kärlsjukdom till cirka 3-4 dubblad vad gäller bröst- och prostatacancer. Tittar man speciellt på den japanska ön, Okinawa, där man i stor utsträckning lever som man alltid gjort, så blir skillnaden ändå större – här blir man äldre än någon annanstans i världen och här är sjukligheten i det närmaste hälften av den i övriga Japan. Av denna sorts information kan man lära mycket, som t.ex. att livsstil och speciellt matvanor har en omfattande och sannolikt avgörande betydelse för vår hälsa, men också att information om, och efterlevnad av kunskap om hälsa är synnerligen viktig.

Livsstil har större betydelse än genetiskt arv

Det är en stor missuppfattning att tro att arvet har en avgörande betydelse för sjukdomsuppkomst. Vi har haft samma gener i hundratusentals, ja miljoner år. Likväl har många sjukdomar som idag är frekventa under dessa år lyst med sin frånvaro. Man kan ha ärftlig benägenhet till viss sjukdom utan att för den skull sjukdom blommar ut/väcks till liv t.ex. genom t.ex. utmanande livsstil. Däremot så ärver man i stor utsträckning livsstil och inte minst matvanor. Studier av enäggstvillingar, framförallt i Japan, har bidragit med viktig information. Som bekant har enäggstvillingar en absolut identisk arvsmassa. Man tittade speciellt på tvillingpar där en tvilling migrerade medan den andra stannade kvar i USA och fann då att den tvilling som bytte land och ändrade livsstil nästan alltid var den som utvecklade bl.a. kronisk sjukdom.

Övergången från naturhushåll till industriellt hushåll har haft ett högt pris. Sedan 1880 har förekomsten av cancer och hjärt-kärl-lungsjukdomar i t.ex. Nordeuropa ökat från ca 20 till över 70 % av registrerad sjuklighet, och kronisk sjuklighet fortsätter att öka snabbt. Enligt prognoser kommer sjukdomar som Alzheimer, autism, cancer, diabetes och dylikt att alla fördubblas inom betydligt mindre än en mansålder, mycket beroende att utvecklingsländer nu i stor utsträckning tar över vad som kommit att kallas Västerländsk livsstil. Våra paleolitiska förfäder åt på årsbasis från cirka 500 plantor, oftast färskt och okokt. Den föda som de förvarade antingen torkades eller grävdes ner i jorden, i vilket fall den blev fermenterad, dvs. fick en riklig halt av nyttiga laktobaciller. Det var på så sätt vi lärde att göra surkål, surdeg och brygga öl och vin. Kontrasten är stor till dagens föda. De flesta människor i Västvärlden hämtar sin föda från en smal sektor; 80 % av dagens föda kommer från 17 plantor och 50 % från åtta sädesslag. Därtill är den upphettad, torkad, fryst, bestrålad, förpackad o.s.v., processer som alla är kända för att dramatiskt minska på innehållet av nyttigheter, främst s.k. antioxidanter.

Japanerna som grupp har dramatisk förändrat sin livsstil efter senaste världskriget. Övergången från egenhushåll till industriellt framställd föda blev dramatisk. Av detta kan vi lära mycket! Under de första 50 åren (1848-1998) registrerade man här en tjugofemdubbling i förekomst av kroniska sjukdomar som bröst och prostatacancer, samtidigt som man ökade intaget av bl.a. ägg 9 ggr, kött 12 ggr och mejeriprodukter 20 ggr.

Kunskapen finns, men …

Vi har idag ett ganska bra begrepp om vad som är bra och vad som är dåligt för hälsan. Den har vunnits genom bl.a. hundratusentals djurexperimentella och epidemiologiska studier.  Ruta 1 sammanfattar några av de faktorer som är välkända och välstuderade. Kanske är den allra viktigaste hälsobefrämjande åtgärden man kan göra att inte bara avstå från frosseri utan att försöka äta väsentligen mindre än man egentligen vill ha. När man minskade råttors och möss kaloriintag med 1/3 av det de egentligen ville ha så blev de inte bara friskare utan levde också 70 % längre. Liknande iakttagelser har gjorts på apor. Få studier har hittills gjorts på människa, men de som gjorts pekar på väsentligen förbättrade hälsotal hos de som haft ork att praktisera denna livsstil under flera år. De flesta av oss, inklusive mig, torde ha svårt att långsiktigt tillämpa denna kunskap.

Kemivetenskapen känner till i det närmaste en kvarts miljon olika fetter, en del av dessa, de animaliska fetterna, som är s.k. mättade fetter liksom omega-6 (rikligt förekommande i billiga hushållsoljor som solrosolja) har i större mängd klart negativa effekter på hälsan, medan andra som omega-3 fetter har säkerställda positiva effekter. Även om man på senare år något tonat ner de negativa effekterna av mättade fetter vid uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom så är högt intag av dessa fetter starkt förknippat med uppkomst av flera andra kroniska sjukdomar bl.a. vissa cancrar. Det negativa inflytande av animaliska fetter förstärks dessutom av att gifter av olika slag liksom hormoner ofta lagras i kroppens fetter, och följer födan till människa. Forskare och hälsomyndigheter är överens om att det växtfett som bildas vid upphettning till hög temperatur, och ofta användes i t.ex. margarinframställning och vid industriell bakning, som kallas transfett, har starkt negativa effekter på hälsan. Transfetter är numera förbjudna eller på väg att förbjudas i många länder.

Stark negativ effekt har också större intag av kött, speciellt från kraftfoderutfodrade djur, i en del studier har man faktiskt sett negativa hälsoeffekter redan vid intag av kött mer än två gånger per vecka. Speciellt negativa effekter rapporteras vid konsumtion av s.k. ”kurerade” (cured) köttvaror som korv och bacon. Också efter större intag av mejerivaror, liksom av bröd kan liknande effekter iakttas, något som bl.a. har att göra med att dessa matvaror innan de skickas till konsumenten blir föremål för upphettning till hög temperatur.

Rå föda har hälsofördelar

Föda är mycket känslig för manipulation och förlorar lätt stora delar av sin nyttighet. Redan trettio minuter efter att ett salladshuvud skurits av från sina rötter så har cirka hälften av dess antioxidanter försvunnit, en kunskap som lett till att allt fler plantor säljs i butikerna med bevarade rötter. Upphettning förstör också snabbt många temperaturkänsliga ingredienser i födan. Man har också visat i studier att mikrovågen förstör cirka 97 % av alla antioxidanter i frukt och grönsaker. Olivolja t.ex. får inte ha upphettats över 28^o C, för att inte ha tappat värdefulla nyttigheter. Mellan 40 och 50^o försvinner också många av de enzymer, som finns i födan. Redan vid 80^obörjar det bildas nya, syntetiska och ofta ohälsosamma, substanser, en process, som accelererar ju mer man höjer temperaturen vid matlagningen. Vid höga temperaturer likt de man använder vid pastörisering av mjölk eller bakning eller rostning av bröd bildas betydande mängder av substanser, som är inflammations- och cancerframkallande, vilket med tiden kan få negativa effekter på hälsan – se mera nedan!

Denna kunskap leder till en förändrad praxis i matlagningen. Man avstår allt mer från stekning och grillning, bereder mat, speciellt kött och fisk i ugn i flera timmar i lågtemperatur (ej över 80^o) ångkokar försiktigt, om man anser det nödvändigt, frukt och grönsaker under kortast möjliga tid. De flesta frukter och grönsaker kan och bör man dock äta råa.

Att röka med magen

Enligt American Lung Association så nybildas vid upphettning av tobak mer än 4000 nya kemikalier, substanser som ofta är skadliga för hälsan. I princip sker samma sak vid upphettning av vår mat. Tobaksplantan skulle, om den inte var så rik på nikotin, vara en av våra mest hälsosamma växter. Det är dock inte nikotinet, som är främsta orsaken till att tobaksbruk leder till ökad frekvens av olika sjukdomar, utan det är den industriella framställningen av tobak, där bl.a. upphettning bär det största ansvaret. I den industriella processen tillsätts mer än hundra ämnen, substanser som då de upphettas ”gifter ihop” sig och bildar nya, för hälsan skadliga ämnen, vilka ackumuleras i kroppen, och som, även om man slutar röka har svårt att lämna kroppen. Detta förklarar bl.a. varför rökare under årtionden efter att de slutat fortfarande löper betydligt större risk än icke-rökare att få olika kroniska sjukdomar.

I början på 1900-talet föreslog en fransk forskare att upphettning av mat ledde till bildande av nya substanser, liknande de som bildas vid rökning. Han föreslog också att ansamling i kroppen av dessa kunde vara orsak till kroniska sjukdomar, speciellt kronisk njursjukdom. För detta fick han Franska Akademiens stora pris. Men hans nyvunna kunskap gjorde man allt för att glömma. Det är först under de senaste tjugo åren, som intresset för dessa ämnen åter, dramatiskt ökat. För det får man tacka den framväxande nya vetenskapen, som kallas molekylärbiologi, med vars metoder man kan utreda substansernas verkningsmekanismer i kroppen.

Substanserna ifråga är ett slags sot. Man har i århundraden vetat att sot aldrig lämnar kroppen. Sotsubstanser är som regel svarta, gråa eller bruna, och det är därför oftast mat med dessa färgnyanser som är rika på dessa sjukdomsframkallande substanser. Men det finns också vita ”sot” substanser, som t.ex. i mejerivaror och framförallt mjölkpulver. Substanserna benämns med förkortningen AGE (syntes mellan kolhydrat och protein) resp. ALE (syntes mellan kolhydrat och fett/lipid). Ruta 2 förtecknar föda rik på AGE och ALE. Dessa substanser ansamlas i princip i hela kroppen, även om de ansamlas mest i vissa inre organ. Gemensamt för dem är att de är självstrålande. Detta kan det mänskliga ögat inte uppfatta, men det kan väl mätas med speciella instrument. Alla individer med höga halter i kroppen av AGE och ALE löper en betydligt ökad risk att utveckla kroniska sjukdomar, och höga halter i kroppen av dessa substanser förknippas med sjukdomar, allt från Alzheimer till olika ögonsjukdomar hos äldre.

Köttätare, vegetarian eller vegan?

Intaget av kött och charkuterivaror har ökat dramatiskt under 1900-talet och med mer än 50 % bara under de senaste 15 åren. Idag är medelkonsumtionen av kött och charkuterivaror cirka 65 kg per person och år vilket måste anses på tok för mycket. I stora undersökningar ser man negativa effekter av sådan konsumtion redan då det konsumeras mer än två dagar per vecka.

I mitten av 1900-talet fanns det i Sverige en grupp individer som benämndes råkostare eller efter deras frontalfigur för Waerlandister. Denna grupp har med åren mer eller mindre försvunnit. Orsakerna är säkert många, bl.a. blandade de in mycket i sin livsstil, åtgärder som ofta saknade vetenskaplig grund och ofta var ohälsosamma. Det visade sig också med tiden att deras hälsa eller livslängd snarast var sämre än för medelsnittet av befolkningen. Kanske berodde det på att huvudparten av dessa individer ofta ersatte, kanske magert, kött i kosten med stora mängder av ägg och ost? Man vet från dagens studier att veganer (äter varken kött eller mejerivaror) har cirka 20 % bättre hälsa än köttätare, medan s.k. laktovegetarianer (kompletterar med mejerivaror) och ovolakto vegetarianer (kompletterar också med ägg) har, om något, snarast sämre hälsotal än köttätare. Veganerna har också en signifikant lägre ansamling i kroppen av AGE och ALE. Mycket talar för att det är viktigare att avstå från eller begränsa intaget av mejerivaror än köttätande, även om också detta måste ske med största måttlighet.

Vilket kött?   

Våra vanligaste husdjur idisslarna; kor, får och getter är skapade att livnära sig från gräs och buskage, och grisar av rötter. Av effektivitetsskäl har emellertid dagens jordbruk förändrat detta, särskilt vad gäller kor och grisar, som blivit kraftfoder/sädesätare, med oöverskådliga negativa effekter för både miljö och hälsa. Idisslarna fyllde i förgången tid en betydande roll i folkhushållningen genom att de kunde förvandla för människor otjänlig föda (gräs och buskar) till tjänlig. I dag konkurrerar de istället i allra största utsträckning om samma föda som människor äter, vilket kan vara ett allvarligt hot, speciellt som en ko äter lika mycket som cirka 10 människor. Idag finns det på jorden hälften så många idisslare som människor men om trettio år beräknas de vara lika många. Hur blir det då? Och också att beakta; idag producerar jordens kor 50 % mer av negativ växthusgaseffekt än vägtrafiken, och vad värre är, i motsats till vägtrafiken kan man inte lika mycket påverka kons rapande och fisande som bilmotorers produktion av avgaser. Dessutom vet vi att det går åt cirka 20 000 liter vatten för varje producerat kilo av nötkött, men bara mindre än en tjugondel för varje kilo vegetabilier, och mycket talar för att just vattnet kommer att bli den stora bristvaran i framtiden. Dagens jordbruk med bl.a. idisslarbaserad produktion av livsmedel ter sig i detta perspektiv vara inte långsiktigt hållbart.

Rationaliseringen av djurhållningen har tveklöst, ur ekonomisk synpunkt, varit framgångsrik, men har haft oöverskådliga effekter på både miljö och hälsa.   En ko producerade 1850 i medeltal 1 ½ liter mjölk om dagen, idag är den mer än 20 ggr så mycket. En gris tar 2 år på sig att nå 100 kg om den äter en för den ”naturlig” kost. Dagens intensivuppfödare klarar det på mindre än en fjärdedels tid. Kon liksom grisen utvecklar under denna intensiva gödning i princip samma sjukdomar som människan, även om de sällan slår ut, därför att dessa djur, både kor och grisar, i flesta fall tas ur produktion innan sådana sjukdomar hinner utvecklas. Man vet till exempel att kalvar som föds upp huvudsakligen på mjölk från sin moder inom några få månader utvecklar ett förstadium till diabetes (glykosintolerans och insulinresistens). Det är också välkänt att våra hushållsgrisar kontinuerligt dras med lös avföring, stor sjukdomsbenägenhet med bl.a. benägenhet till magsår, sammanväxningar i buken, tarmvred, och infektioner.

Gris och ko i stall bär genom livet på en kroniskt förhöjd inflammation. Om denna överförs till den som äter kött och dricker mjölk är så här långt, tyvärr, inte helt utrett. För mig framstår det dock som viktigt att äta måttligt med kött och hellre fisk. Kanske är det klokt att i första hand söka sitt kött från fågel och vilt, eller från icke kraftfoderutfodrade, gräs- och busk- ätande eller när det gäller gris från ute gående, rot ätande djur.

Ett hormonellt kaos

Balans i våra hormonella system är av allra största betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Det är speciellt oroande att dagens mejeriprodukter innehåller så mycket hormoner, speciellt kvinnligt könshormon (östrogener), men också andra inflammationsframkallande tillväxtfaktorer. Inseminisationstekniken har gjort att nästan alla mjölkproducerande kor är gravida, varför cirka 80 % av alla mejerivaror kommer från gravida kor. Hormoner av ovan nämnda slag är kända att i större doser ge upphov till ökad inflammation i kroppen och också sjukdomar som cancer, framför allt bröst- prostata- och testikelcancer. Forskare har också kunnat fastställa statistiska samband mellan konsumtion av mejerivaror och tidig bröstutveckling, tidig menstruation hos unga flickor liksom med en serie sjukdomar, allt från diverse autoimmuna sjukdomar till t.ex. Parkinsons sjukdom och prostatacancer. Hormonerna följer fettet i mjölken och är därför rikligast förekommande i smör och ost.

Det är också viktigt att beakta att medelkonsumtionen av ost under senaste trettio år i Västeuropa stigit från cirka 5 kg till 20 kg per individ och år. Innehållet av östrogener och tillväxthormoner har synbarligen ökat i takt med rationaliseringen av mjölkframställningen. Forskare vid Institutet för bedömning av risker vid Utrecht Universitet rapporterade nyligen mycket höga doser av totalt östrogen i mjölk, något som de beskrev som ”dramatiskt mera” än vad vi hittills känt till. Denna kunskap för att s.k. hormonfri mjölk finns att köpa i vissa länder, liksom försök att genom tillsatser minska mjölkens pro-inflammatoriska egenskaper.  Forskare har hittills gärna skyllt den ökade sjukdomsfrekvensen vid större mejerivaruintag på fettet, men sannolikt är det lika mycket om inte främst hormonerna, som är orsaken, eller kanske en kombination av båda.

Medan konsumtionen per person och år av mejerivaror stadigt stigit under de sista 100-150 åren så har faktiskt under de senaste 20 åren konsumtionen av hushållsmjölk och smör dramatiskt sjunkit, smör med nästan 50 %. Detta har undantagslöst skett i nästan hela Europa men allra mest i Sverige. Vid under undersökning genomförd av svenska forskare i sex undersökta länder kunde man konstatera att i frekvensen av hjärtkärlsjukdom sjunkit i fem av dessa länder, allt parallellt med minskning av  intag av mejerivaror. I ett land, Portugal, hade man dock under samma tidsperiod ökat sitt intag av mejerivaror, och här kunde man också konstatera en parallell ökning av frekvensen hjärtkärlsjukdomar.

Sädesprodukter?

Konsumtion av sädesprodukter, liksom mejerivaror, intar en allt centralare roll i kosthållningen. Den svenska smörgåsen får alltmer ersätta riktig mat, och bruket sprider sig runt världen. Idag konsumerar medelsvensken drygt 100 kg av bröd och sädesprodukter, varav nästa 75 % är bröd. Bröd är känt för att öka graden inflammation i kroppen, vilket dels tillskrivs hög halt av AGE och ALE, åstadkommet vid bakning i hög temperatur, men också en stor halt av gluten i de sädesslag som vi använder mest (finns framför allt i vete, råg och korn). För att underlätta industriell bakning behövs speciellt glutenrikt mjöl, varför man genom åren genom s.k. ”förädling” tagit fram speciellt glutenrikt mjöl. Dessutom är det inte ovanligt att man i bakprocessen tillför extra gluten. Forskarna är allt mer uppmärksamma på det faktum att gluten, även hos de som inte får gluteninducerad  tarmsjukdom, ökar inflammationsgraden i kroppen.

På grund av sina inflammationsframkallande egenskaper blir större brödintag negativt för folkhälsan. Mycket talar för att man, om man vill konsumera sädesprodukter, i första hand skall söka sig till sädesprodukter som inte innehåller gluten som havre, bovete, ris och majs, och om man vill äta vete eftersträva att använda vete som inte ”förädlats” d.v.s. spelt/dinkel eller söka sig till ”nya” oförädlade sädesprodukter som quinoa och sorghum. Man bör också för att minska intaget av AGE och ALE föredra säd, som upphettat så litet som möjligt, då gärna i form av gryn t.ex. för att förstärka sallader, hellre än bröd. Det kan vara bra att komma ihåg att knäckebröd liksom skorpor, som upphettats mest av allt bröd, också är rikast på AGE och ALE. Rostat bröd innehåller mångdubbelt mer AGE och ALE men också t.ex. akrylamid än orostat. Minst AGE och ALE i bröd finner man i kinesiskt bröd, vilket framställs genom ångkokning och sålunda framställt vid jämförelsevis lägre temperatur. Därtill är detta bröd oftast gjort på rismjöl, och innehåller följaktligen inte något gluten.

Färska råa frukter och grönsaker!

Sedan urminnes tider har våra förfäder livnärt sig på plantor och hälsosamma nyttiga bakterier. Plantor liksom bakterier har funnits mycket längre på jorden än människan, och de som motstått utrotning, har hunnit utveckla ett immunsystem, som åtminstone i vissa avseenden är bättre än människans, och som utgör ett nödvändigt komplement till människans immunsystem och hennes försvar mot sjukdom. Ett mänskligt liv utan tillgång till plantor och bakterier är svårt att tänka sig. Plantorna styr med sitt rika innehåll av immunreglerande fibrer och antioxidanter, liksom av godartade bakterier i stor utsträckning det mänskliga immunsystemet, och bidrar till att minska graden av generell inflammation och motverka sjukdom. Det finns i naturen cirka 200 000 plantor och tusentals godartade bakterier, men det är mindre än femhundra plantor, som regelbundet kommit att användes som människoföda och bara ett par dussin bakterier, som så här långt visat sig ha hälsofrämjande egenskaper. Plantorna innehåller många tusen olika fibrer och antioxidanter, som tycks ha delvis olika och kompletterande funktioner. Denna kunskap gör det angeläget att man eftersträvar största möjliga variation i intag av växtföda.

Antioxidanter och fibrer

Elden förstör inte bara antioxidanter i födan utan också dess innehåll av nyttiga bakterier. Dagligt intag av en större mängd rå och färsk växtföda är därför angelägen. I många länder manar myndigheterna till daglig konsumtion av upp till åtta färska frukter och grönsaker, varav minst hälften skall vara grönsaker (cirka100 gram räknas som en frukt eller grönsak). Ruta 3 förtecknar några livsmedel, som innehåller särskilt mycket antioxidanter – allt räknat per hundra gram. Även om vissa plantor har rekord mycket antioxidanter så kan de bara intas i mindre mängder (gäller t.ex. kryddor), medan andra med något lägre halt är betydelsefullare eftersom  de lätt kan intas i portioner på 100 gram eller mer. 

Frekvent användning av kryddor, helst färska, är betydelsefullt, men lika viktigt är att regelbundet äta färska bär och grönsaker som broccoli, spenat, grönkål, lök m.m. men också nötter, bönor, linser och ärtor – som alla ger betydande tillskott av naturliga antioxidanter och fibrer. På senare tid har bär som acai, macai, goji rönt speciell uppmärksamhet p.g.a. sina speciellt höga halter av antioxidanter, men det finns inget som talar för att de för den skull har speciella hälsofördelar jämfört med färska svenska bär som köps till väsentligen billigare pris, och inte heller transporteras runt jorden. Vårt svenska havtorn är f.ö. i samma klass som dessa.  En god idé är sannolikt att i stället för att använda sig av dyra exotiska bär söka äta dagligen bär, liksom naturligtvis grönsaker, men välja dem efter säsong.

Vissa antioxidanter som t.ex. lycopen i tomat förutsätter viss upphettning för att frigöras, andra antioxidanter, som t.ex. glutathion, ofta kallad mästar-antioxidanten, vilken förekommer rikligt i bl. a. broccoli och potatis, överlever, även om den reduceras kraftigt, vid upphettning.  Rotfrukter är viktiga främst p.g.a. sitt rika innehåll av fibrer, och daglig konsumtion av rotfrukter, liksom olika kål och lök, tillråds starkt.

Det kan vara viktigt att komma ihåg att den nyttiga potatisen, som många undviker p.g.a. sitt större kaloriinnehav, är speciellt nyttig när den konsumeras kall. Det är nämligen så att när potatisen får kallna så rekristalliserar sockret och bilder långsamma kolhydrater/fibrer. Man kan därför med fördel förenkla hushållet genom att koka potatis för flera dagar, kanske äta den varm den första dagen och därefter kall under efterföljande dagar. För egen del tycker jag att kall potatis är smakrikare än varm. Samma princip gäller f.ö. också bl.a. broccoli och diverse andra rotfrukter. Man bör speciellt eftersträva mångfald i sitt intag av långsamma kolhydrater, kanske bara ta en potatis på den dagliga middagstallriken och istället komplettera med en broccolikvist, litet rosenkål, blomkål och en eller två andra rotfrukter som t.ex. morot, palsternacka eller rotselleri, som alla kan kokas tillsammans vid ångkokning!

Gurkmeja

En krydda som blivit speciellt uppmärksammad är gurkmeja, vilken utgör en del av den indiska kryddan curry. Den hör till de plantor som visat sig ha bland det allra största innehållet av antioxidanter, men också visat sig ha speciellt stark förmåga att undertrycka inflammation i kroppen, bl.a. genom att dämpa aktiviteten av pro-inflammatoriska gener som COX2 och Her. Erfarenhet från indisk medicin liksom omfattande djurexperimentella studier har visat att dagligt intag av motsvarande en rågad matsked gurkmeja kraftigt minskar utveckling av en serie kroniska sjukdomar, allt från Alzheimer, diabetes och cancer till inflammatoriska tarmsjukdomar och kroniska ögonsjukdomar. Ruta 4 ger förslag på gurkmejadryck.

D-vitamin

Sedan länge är det känt att frekvensen av infektioner och kroniska sjukdomar är högre ju närmare Nord- resp. Sydpolen man lever. Man har också länge förundrats över att personer med mörk hy, vilka flyttat till nordliga breddgrader, spec. till Nordamerika och Nordeuropa betydligt oftare än de med vit hy drabbas av sjukdomar. Båda dessa iakttagelser har på allra senaste åren fått sin förklaring eftersom dessa individer visat sig ofta lida av D-vitaminbrist. Den D-vitamin som vi får från kosten (främst fet fisk och rapsolja) är försvinnande liten jämfört med den vi får från solen – en timmes helkroppsexponering/solning mitt på dagen ger cirka 24 000 IE vitamin D.

Studier har visat att de flesta människor på våra breddgrader inte alls får något D-vitamintillskott från solen under årets mörka månader samtidigt som kroppens depåer av D-vitamin halveras var sjätte vecka. På senvår är därför kroppens tillgång som allra lägst. Detta kan förklara varför många sjukdomar som depressioner, inflammatoriska tarmsjukdomar mm gärna debuterar eller återkommer vid denna tid på året. Det krävdes ett dagligt tillskott på cirka 400 IE D-vitamin en gång i tiden för att eliminera engelska sjukan. Idag anser en rad forskare att ett dagligt tillskott på tio gånger så mycket, 4000 IE, skulle medföra stora möjligheter att reducera frekvensen av tillstånd som fetma, infektioner, kroniska sjukdomar m.fl.

En nyligen publicerad hälsoekonomisk studie föreslår t.o.m. att i fall hela EUs befolkning skulle ha normal mängd D-vitamin i kroppen så skulle man kunna minska sjukligheten inom unionen med 16,8 % och spara svindlande 187 miljarder EURO (1955 miljarder SEK). Kliniska studier ger nämligen vid handen att en normal-hög vitamin D-nivå i kroppen bl.a. medför en radikalt minskad frekvens av infektioner, bl.a. efter kirurgiska operationer och förbättrad överlevnad vid canceroperationer, men också förebygger nedsättning av minnesfunktioner, förekomst av depression, liksom dödlighet i t.ex. hjärtkärlsjukdom och stroke.

Allmänna rekommendationer

Hushållsmixer och grönsaksskärare är viktiga redskap i ett hälsokök. Undvik vattenkokning av grönsaker, stekning och grillning, liksom ugnsbakning i höga temperaturer. Använd istället lågtemperaturtillredning i ugn, ångkokning och försiktig wokning. Grönsaker som du anser måste upphettas något bör försiktigt ångkokas någon minut. Använd mikrovåg enbart för upphettning av vatten och dylikt.

Ät mycket frukt och grönsaker, och gärna så mycket som möjligt närproducerat, färskt och rått.

Ät gärna fermenterad föda som surkål, rikt på nyttiga bakterier, vitaminer, antioxidanter och fibrer.

Undvik så mycket som möjligt industriellt framställd föda, och framförallt fraktionerad, kalorikondenserad föda som socker och fett.

Vill du äta kött så gör det i mindre mängd, inför gärna köttfria dagar, och välj kött från djur som utfordrats på gräs, buskar och sly, undvik kött från kraftfoderutfodrade djur. Undvik speciellt bearbetade köttvaror som bacon och korv. Välj magert kött, hellre från nöt än gris, och kom ihåg att fågel, speciellt kalkon, har särskilt låg fetthalt. Ät mycket fisk, speciellt sådan som fångats i hav eller i rena insjöar.

Minska eller undvik helt mejerivaror och speciellt föda som innehåller mjölkpulver. Använd gärna ”mjölkvaror” som inte passerat ladugården: havremjölk och havregrädde (Oatly-programmet), sojamjölk, sojaost (tofu) och sojaglass, rismjölk o dyl.  Minska också på brödintag och undvik traditionell säd, vars näringsvärde dramatiskt försämrats genom s.k. växtförädling. Använd gärna havre, bovete, och eventuellt oförädlat vete, det som kallas urvete/spelt/dinkel. Sök dig gärna till Sydamerikanska (quinoa) och Afrikanska (sorghum) sädesslag, som så här långt inte eller endast i mindre grad utsatts för genetisk manipulation.

När du handlar är det också viktigt att noga titta på vilka tillsatser som gjorts. Undvik speciellt föda som beskrivs som dehydrogenerad, delvis dehydrogenerad eller försiktigt dehydrogenerad. Undvik också föda som direkt eller indirekt baseras på genmanipulation.

Om du vill ta tillskott så ge omega-3 och vitamin D högsta prioritet.

Ruta 1. Exempel på föda med negativ effekt på hälsa.

För mycket kalorier

För mycket industriellt bearbetad och värmebehandlad föda

För mycket socker, mättat fett (djurfett) och transfetter

För mycket omega-6 innehållande föda som t.ex. solrosolja

För mycket rött kött

För mycket mejerivaror

För mycket kalcium (>2 g per dag)

Ruta 2. Föda med större innehåll av AGE och ALE.

Upphettade (pasteuriserade) mejerivaror; mjölkpulver (glass, modersmjölksersättning till spädbarn), ost (t.ex. i pizza, tacos, nachos, visa sallader, konditorivaror m.m.), framförallt mesost, såser av olika slag.

Upphettade sädesprodukter: bröd, framför allt rostat bröd och knäckebröd.

Upphettat kött: kött i allmänhet men mest bacon, fläsk och korv. Ju högre temperatur i tillredning ju högre halt!

Exempel: kokt kött 1000 kU/portion, rostbiff 4300 kU/portion, stekt 6700 kU/portion och Ugnsstekt 9000 kU/portion

Andra upphettade födomedel: äggvitepulver, lecithinpulver, kaffe – spec. mörkrostat, svart, hårdrostat te, rostade och saltade jordnötter, mörka alkoholdrycker, buljong, orientaliska såser av olika slag, inkl. sojasås, balsamicovinäger, coladrycker mm.

Ruta 3. Exempel på livsmedel med större innehåll av antioxidanter ( mätt per 100 gram vara och uttryckt i s.k. ORAC-enheter (Oxygen Radical Absorbance Capacity)

Kryddor – torkade; kryddnejlika 315000, oregano 201000, gurkmeja 160000, kummin 77000, persilja 74000, curry 48500, senapsfrö, ingefära 29000, svartpeppar 27600

Kryddor färska: staghorn (sumac) 86800, salvia 32000, timjam 27400, dill 4400

Drycker; kakaopulver 81000, yerba-te 5000, rödvin 4800, grönt te 1200 -2000, svart 7-1200, rooibos 800, dekaffinerat te 7-800

Frukter; katrinplommon 5600, russin 2800, torkade fikon 3200, äpplen 3000 apelsiner och vit grapefrukt 750, körsbär 700, kiwi 600, röd grapefrukt 480

Bär; acai 102500, macai 75000, goji 25000, fläder 14500, plommon 7500, blåbär 6500, hallon 4800, jordgubbar 3500, vinbär 3400

Nötter; pecannötter 17900, valnötter 13500, hasselnötter 9600

Grönsaker; grönkål 11700, spenat 11250, rödlök och vitlök 5500, brysselkål 2000, alfaalfa 1930, broccoli 1900, rödbeta 1850, röd paprika 1850, gul lök 1450, äggplanta och majs 1400

Fibrer; staghorn (sumac) 312500, durra (sorghum) 101000, risfiber 24300, linfrö 19600

Ruta 4. Recept på gurkmejadryck!

Blanda i burk;

100-200 vätska (vatten, juice, havremjölk m.m.)

1 rågad matsked gurkmeja

Tillsätt eventuellt också;

1 tesked kanel (ger smak & antioxidanter)

Knivsudd chilipeppar (ger smak och antioxidanter)

Blandas genom t.ex. skakning.

En del föredrar att sätta till pressad citron och/eller äppelcidervinäger!

Dricks en gång per dag!

Andra föredrar att ersätta drycken med att ta gurkmejan tillsammans

med havregröt, blandad med äpplemos eller lingon.

Kompletterande läsning av Stig Bengmark

Hälsa och ohälsa i 21sta seklet. Näringsmedicinsk tidskrift 2008;January:6-20

Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling. Upphettning av mat ger dysfunktionella proteiner som ansamlas i kroppen. Läkartidningen 2007;104:3873-3877

Den bioekologiska medicinen har kommit för att stanna. Om flora, synbiotika, immunitet och resistens mot sjukdom. Läkartidningen. 2006;103:293-297

Några artiklar publicerade i andra tidningar

Ansvaret för den egna hälsan i Helsingborgs Dagblad

Lätt att äta sig sjuk i Helsingborgs Dagblad

Så får maten dig att åldras i Aftonbladet

3 avsnitt på You Tube från en konferens i Stockholm  ÄT FÖR LIVET Del 1-3

Del 1, Del 2, Del 3

Artikeln lånad från Bengt Ingerstams blogg.