ÖRTER

Om du är intresserad av örter rekommenderar jag dig att läsa om dem på Lisens Örtskola hos Weleda. Där finns Ringblomma, Ros, Lavendel, Rosmarin, Kamomill, Havtorn, Citron, Iris, Slänbär, Salvia, Björk, Arnica, Timjan, Styvmorsviol, Läkemalva, Hästkastanj, Kardborre, Aloe Vera, Gran och Granatäpple beskrivna.

Följande text är lånad från Weleda. Lisen Sundgren är Weledas egen taleskvinna. Lisens Örtskola består av korta beskrivningar och användningsområden för de traditionella läkeväxter som Weleda använder.

Lisen har i närmare 20 år fördjupat sig i hur naturen påverkar oss och hur vi där kan hämta medicin, mat och ingredienser till såväl husapoteket som till härliga hudvårdsprodukter. Efter några intensiva år i USA kände hon behovet av att byta livsstil och tog sig till Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm. Där fick hon plats som trädgårdselev och mötet med naturen förändrade hennes liv. Där väcktes hennes intresse för de läkande örter som omgav henne, och insikten om hur välgörande det är att vistas i och "umgås" med naturen.  Från att ha samlat örter i det vilda och tillverka egna salvor och oljor hemma i köket utvecklade hon ett eget varumärke, Lisen Organics. En fantastiskt rolig tid men hon lade ner verksamheten 2010 när nya utmaningar lockade.

Hennes första möte med Weleda var i början på hennes örtkarriär då hon fick en flaska Weleda Wild Rose Body Oil, kärleken var omedelbar och den är fortfarande hennes favoritprodukt. Ros är för övrigt en av hennes älsklingsdofter!

Som författare slog Lisen igenom med sin bok "Lisens Örtspa" som kom ut 2008, där hon generöst delar med sig av recept på hemgjorda örtoljor, kroppskrubbar, ansiktsmasker, bad och fotbad med örter från trädgård, äng och skog. 2010 kom uppföljaren "Lisens Indiska Spa" med ännu fler recept. Allt med fokus på att naturen gör livet härligare! Den senaste boken, "Lisens Gröna Värld" kom ut våren 2013 och bjuder på massor med recept på mat, teer, gröna drinkar och huskurer. Ett liv i samklang med naturen, det är framtiden!

STEVIA

EU har beslutat att från och med den 2 december i år tillåta det naturliga sötningsmedlet stevia i livsmedelsprodukter i alla medlemsstater. Den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA har inte hittat några tecken på att stevia skulle vara en hälsorisk för människor.

Växten har sitt ursprung i norra delarna av Sydamerika, Brasilien och Paraguay, har i över 1500 år använts av Guaranay- indianerna som sötningsmedel, medicinalväxt och medicin. Till Europa kom stevian från Sydamerika med spanska erövrare redan under 1500- talet. Vi kan också odla den som ettårig växt.

Steva är cirka 2-300 gånger sötare än socker, men saknar kalorier. Stevia har varit godkänt och använts bland annat i Japan sedan 70-talet. Den lämpar sig väl för drycker och dryckesindustrin är idag på jakt efter sätt att byta ut sockret. Den globala marknaden för socker och sötningsmedel beräknas uppgå till 50 miljarder dollar om året.

Stevian innehåller inga kalorier, är helt naturlig, värmestabil, är inte cancerframkallande, inte beroendeframkallande och är säker att använda även för diabetiker, då den inte påverkar blodsockret. Steviabladen har hög näringsdensitet, lågt kaloriinnehåll och innehåller dessutom rikligt med essentiella oljor, vitaminer, enzymer och mineraler. Stevia motverkar svampinfektioner och bakterier. Även vid influensa och förkylningar sägs den ha en hjälpande effekt. Den orsakar inte karies, utan är snarare bakteriehämmande i höga doser. Stevia minskar bildningen av plack och kan därför motverka hål i tänderna.

Läs mer på hemsidan stevia.se


Finns att köpa på Bodystore

BULJONG

Du kan enkelt göra din egna vegetariska buljong och slippa alla tillsatser av härdade fetter, palmolja, socker, smakförstärkare m.m.

Ta framför allt libsticka och lök som bas. Jag föredrar purjolökens nedre del istället för lök och det gröna på purjon torkar eller fryser jag in. Därtill kan alla färska kryddor användas som ex. persilja, gräslök, timjan, mejram, kyndel, basilika, selleriblad, chili, ingefära och dill. Tvätta kryddorna noggrant. Mal allt till en massa (en gammal köttkvarn går alldeles utmärkt), väg massan, blanda i 25% salt och rör om. Häll upp på rena glasburkar och ställ i kylskåpet. Ta fram buljongen när du gör soppor, såser eller grytor och ta en mängd som du tycker är bra för smaken, tänk bara på att det är rejält salt. Själv blandar jag alltid i buljongen på slutet eftersom vissa kryddor inte bör kokas. Underbart gott att blanda i kalla röror också.

KIRSKÅL

Kirskål heter även skvallerkål eller kärs. Den är en av de mest fruktade ogräsen eftersom den inte ger upp i första taget. Men vi kan lära oss att se på den med nya ögon och använda oss av bladen i vår matlagning istället. Själv har jag ändrat min ilska mot ogräset till att känna tacksamhet för all den näring jag får ta del av. Bladen använder jag dagligen till sallader och smothies, där den unika smaken verkligen får komma fram, eller kokta i såser och grytor som spenat. Tänk grönt och då är det bara att ersätta det med kirskål!

De plockas när de är späda och ljusgröna. Så här på våren poppar de upp lite överallt där det finns lite fri jord, gärna i skuggan under en buske eller häck. När de blivit för stora är det bara att klippa ner dem med gräsklippare eller lie, snart har du åter nya späda blad att plocka.

MASKROS - Taraxacum

Maskros betraktas som en av de 14 viktigaste vilda växterna i en överlevnadssituation. Maskrosen har använts som medicinalväxt sedan lång tid tillbaka, både i öst och väst.

Maskrosbladen är hårlösa och tandade. När stjälken bryts av rinner en mjölkvit vätska fram, vilken kan ge permanenta fäckar på kläder. Maskrosbladen finns nere på marken och inte på blommans stjälk. Roten innehåller ca 23% kolhydrater och bladen ca 15%protein samt har höga halter av vitaminer och mineraler.

Växtens blad används traditionellt som urindrivande medel och har den stora fördelen att den inte rubbar balansen av kalium i kroppen. Den anses kunna hjälpa till att rensa njurarna, bidra till att stärka levern och dessutom kunna sänka blodtrycket. Inom örtmedicin används tinktur från maskrosens rötter och blad för att läka ut gulsot och andra störningar som påverkar levern och/eller gallblåsan. Både blad och rot av maskros stöder levern så mycket att folk med hepatitis A, B, C, D, E... mår bättre av en regelbunden dos av maskros. Folk som har allergier kan stödja levern med maskros, eftersom levern håller blodet "rent".

Maskrosblad kan ätas dagligen under vårens alla månader och betraktades tidigare som en av våra viktigaste näringskällor under våren. Plocka gärna maskrosblad och frys in för vintern eller torka och spara som pulver till smoothies eller soppa.

Maskrosrötter som samlas på hösten är sötare än de på våren. Den bästa tiden att plocka maskroser är under tidig vår innan blomningen och även senare på hösten efter att de blommat klart. Använd helst en grep när du tar upp rötter. Klyv tjockare rötter, och bred ut dem på tork utbredda på gamla handdukar för att sedan under vintern tugga på dem. För att få bort den bittra smaken kan roten skalas och kokas i ca 15 minuter.

Av blommorna går det att göra maskrosvin och sirap. Maskrosor ger varje år stora mängder honung, de är utmärkta biväxter innehållande mycket nektar och pollen.

Maskrostinktur

Plocka rot och blad innan blomning. Tvätta noga, hacka och lägg i en glasburk täckt med alkohol. Förvara i mörkt skåp i ca 6 veckor. En dos på ca 10-30 droppar/dag av tinkturen är  bra för att rena levern.

Hos Eldöga finns mer att läsa.

"Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut. 
Men det är så skönt att sitta och minnas, små solar i gräset när sommarn är slut..." 
/Carl Anton

SENAP

Om du tycker om senap och vill slippa alla onödiga tillsatser går det utmärkt och enkelt att tillverka din egen senap.

En stor sats ger ca 4dl färdig senap. Ta 1dl bruna och 1dl gula senapsfrön (finns ekologiska på hälsokosten). Mixa dem med citronjuice och lite vatten. Fyll inte på för mycket vätska utan precis så att det mixas bra och blir en krämig massa. Du kan smaksätta med vitlök eller andra kryddor om du vill. Senapen är färdig att fyllas upp på en glasburk med lock. Förvara den i kylskåp och använd varje dag i salladsdressing m.m.
Supergott, enkelt och billigt!

INGEFÄRA

Ingefära kommer ursprungligen från Asien där den har stort utrymme i den traditionella läkekonsten.

Ingefära verkar inflammationshämmande och används därför ibland som kosttillskott vid ledbesvär. Den är rik på antioxidanter, motverkar illamående, är väderfördelande och verkar mot olika matsmältningsbesvär.  Studier bekräftar att ingefära kan ha en god effekt vid åksjuka, sjösjuka och illamående vid gravidtet. En viktig fördel med ingefära framför läkemedel mot åksjuka är att ingefära inte orsakar trötthet.
Försiktighet vid gallsten, användning av cancermedicin och vid behandling med blodförtunnande medicin.

Texten delvis hämtad från http://www.nyfikenvital.org/?q=node/183

Ingefärate gör du enkelt genom att skära en bit ingefära i bitar och koka i ca 1/2 liter vatten ca 5 minuter. Lägg de kokta bitarna i en mixer med lite av teet och mixa till en smet. Häll detta samt resten av det kokta ingefäravattnet í ett glas med lock och ställ i kylskåpet. När du vill dricka en kopp ingefärate tar du fram glaset från kylskåpet, häller upp en liten skvätt i ett glas och fyller på med hett eller varmt vatten. Avsmaka gärna med lite cítronjuice. Starkt och gott te!

GURKMEJA

Gurkmeja är en flerårig ört med kraftig jordstam, som innehåller färgämnet curcumin. Den är en viktig beståndsdel i och ger curry den gula färgen.

Gemensamt för många av de vanligaste kroniska sjukdomarna är just att de är inflammatoriska, och därför är gurkmeja så viktigt eftersom den motverkar inflammation. Gurkmejan har flera nyttiga egenskaper och är en mycket kraftig antioxidant, tio gånger starkare än vitaminer.
Resultat från djurförsök har visat att gurkmejan ger skydd mot arteroskleros, som leder till hjärt-kärlsjukdom, alzheimer och sjukdomar i bukspottskörtel, lever och lungor. Laboratorieförsök med gurkmeja har visat hejda tillväxten av olika sorters cancertumörer, bland annat bröstcancer, lungcancer, hudcancer och prostatacancer.

Gurkmeja är billig och ofarlig för människan även i stora mängder. Den finns rikligt i det indiska köket, och en genomsnittlig indier äter 80–200 milligram om dagen. Den rekommenderade dosen per dag (enligt forskningslitteraturen) är en rågad matsked per dag. Bästa upptaget fås genom att blanda curcumin och 1 msk olivolja till maten. Lägg till lite svartpeppar i gurkmejan och olivoljan, så förbättras upptaget av gurkmejan ytterligare.

Problemet med gurkmeja är den beska smaken. Smakar enligt mig bäst i misobuljong eller i ingfära te med citron i. Dessutom går det bra att alltid blanda i ris, hirs, quinoa etc.

Läs gärna mer om gurkmeja på Sanna Ehdins hemsida http://www.ehdin.com/?id=1408